Nyhet: 2018-09-21
Universitet och högskolor vill bli mer digitala och förväntningarna ökar på lärarna att behärska digitala verktyg. Vilka arbetssätt står egentligen till buds för den som ska digitalisera kurser inom högre utbildning? I den nyutkomna antologin Digitalisering av högre utbildning (red: Stefan Hrastinski) skriver lärare från olika lärosäten om hur de använder digitala verktyg i sin undervisning.
Bokens syfte är att dela goda och inspirerande exempel. Dessa konkreta exempel kompletteras med information om vad forskningen säger.
Boken, som ges ut av Studentlitteratur, är indelad i sju kapitel. Flera av de medverkande skribenterna tillhör Göteborgs universitet. I kapitlet Forum medverkar Linda Flores Ohlson (inst för språk och litteraturer vid GU), som berättar om sitt arbete med audiovisuella diskussionsforum i spansk grammatik.
Kapitel 2 handlar om Sociala medier. Där beskrivs hur Twitter och Facebook kan användas i universitetskurser.
Kapitel 3 har rubriken Poddar. Där skriver Christel Backman, Sara Uhnoo och Mattias Wahlström (inst för sociologi och arbetsvetenskap) om sina erfarenheter av att använda egeninspelade poddar i en grundkurs i kriminologi. Frode Slinde (inst för kost- och idrottsvetenskap, tidigare Sahlgrenska) berättar om hur hans studenter fått göra egna poddar, där de på fem minuter sammanfattar vetenskapliga studier.
I kapitlet om Video medverkar Josefin Andersson Sols, Kristina Jonäll och Svetlana Sabelfeld (företagsekonomiska inst), som presenterar hur de använder instruktionsfilmer som kompletterande undervisningsmedel i en grundläggande redovisningskurs. Filmerna, som är inspelade med mobiltelefonkamera, har överlag fått mycket positiv respons från studenterna.
I samma kapitel skriver Lisbeth Dahlström (övertandläkare, Folktandvården) och Thomas Kvist (inst för odontologi) om visningsseminarier via video. Dessa seminarier gör det möjligt att visa i detalj hur tandbehandlingar utförs.
Kapitel 5 handlar om Bedömning. Där berättar Ann-Marie von Otter (inst för didaktik och pedagogisk profession) om hur hon jobbar med formativ bedömning med loopar i lärarutbildningen, med hjälp av programvaran Loops.
Kapitel 6 har rubriken Omvänt klassrum och handlar om hur flipped classroom kan användas inom områden som fransk fonetik, pedagogik, statistik och kärnfysik.
I kapitel 7, som handlar om Nätbaserade distanskurser, skriver Cecilia Kilhamn och Thomas Lingefjärd (inst för didaktik och pedagogisk profession) om hur de använder ett digitalt verktyg för matematikutbildning på distans.
Innehållsförteckning på förlagets webbplats
