Behörighetsgivande högskolepedagogik 1: Baskurs (PIL101)

Modulen syftar till att ge grundläggande kunskaper om lärandeteorier och studenters lärande i högre utbildning. Modulen ger möjlighet att utveckla kunskaper om lärandeprocessen, förmågan att stödja lärande samt ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen. Det kollegiala samtalet och erfarenhetsutbytet har en central roll i modulen.

Sammantaget är modulen Introduktion till högskolepedagogik tänkt att utgöra en plattform för kommande högskolepedagogiska fördjupningar. Modulen är därför obligatorisk och måste läsas före övriga moduler.

Modulen är uppdelad i fyra avsnitt. I första avsnittet behandlas högskolepedagogikens historia och de institutionella ramar som format och formar utbildningen på universitetet.

Andra avsnittet fördjupar teorier och perspektiv på lärande. Med utgångspunkt i teorin diskuteras olika sätt på vilka forskare under olika epoker har konceptualiserat lärande och hur spår av olika lärandeteorier kan upptäckas även i dagens undervisningspraktik såväl på campus som online.

Tredje avsnittet behandlar studenternas lärmiljöer, med fokus på frågor om tillgänglighet, likabehandling och breddat deltagande. Delen ger också möjligheter att reflektera över de mindre självklara sätt på vilka våra undervisningsval kan påverka hur studenter kan (eller känner att de kan) fullt ut delta i sina studier.

Fjärde avsnittet fördjupar frågor om lärande och bedömning som betydelsefulla och avgörande moment i högre utbildning. Här diskuteras särskilt möjligheten att designa bedömningsaktiviteter som inte bara mäter utan också påverkar studenters lärande positivt.

I samband med varje avsnitt skriver deltagarna loggboksinlägg, där de reflekterar över innehållet. Modulen avslutas med ett slutseminarium där utvalda reflektioner från loggböckerna diskuteras.

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

• kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
• kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande,
• kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar,
• kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen,
• visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet,
• kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskning som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen.

Omfattning: 60 timmar

Längd: Ca 8 veckor

Genomförande: Föreläsning, seminarier, gruppdiskussioner

Litteratur: Obligatorisk litteratur till alla tillfällen. Modulens litteraturlista publiceras senast åtta veckor innan modulen startar på webbsidan Litteraturlistor för PIL-enhetens kurser.

SCHEMAN HÖSTEN 2024

• Schema Svenska Campus 1 (vecka 34–42)
• Schema Svenska Campus 2 (v. 35–42)
• Schema Svenska Campus 3 (v. 35–43)
• Schema Svenska Nät (v. 40–48, paus v. 44)
• Schema Svenska Hybrid* (v. 36–43)
• Schema Engelska Campus 1 (v. 35–42)
• Schema Engelska Campus 2 (v. 36–43)
• Schema Engelska Nät 1 (v. 35–42)
• Schema Engelska Nät 2 (v. 45–2)

* Hybrid innebär att du som deltagare kan välja om du vill delta på campus eller via Zoom.

SCHEMAN VÅREN 2024

• Schema Svenska Campus 1 (vecka 3–11, paus v. 7)
• Schema Engelska Campus (v. 3-11, paus v. 7)
• Schema Engelska Campus 2 (3-11, paus v. 7)
• Schema Engelska Nät 1 (v. 3-11, paus v. 7)
• Schema Svenska Hybrid* (v. 3-11, paus v. 7)
• Schema Svenska Nät (v. 9-17, paus v. 14)
• Schema Svenska Campus 3 (v. 9-17, paus v. 14)
• Schema Engelska Nät 2 (v. 15-22)

OM OUTNYTTJAD PLATS

Om du avbokar sent eller uteblir så fakturerar vi en summa. Läs mer

Legala modulen ger en introduktion till de regelverk som vi lärare måste förhålla oss till. Förutom att introducera några grundläggande idéer om rättsstatsprincipen, behandlar modulen också de regler och föreskrifter som styr svensk högre utbildning, inklusive Göteborgs universitet. Frågor diskuteras utifrån hur högre utbildning är organiserad och den formella strukturen för kurser och studieprogram.

Under arbetet med modulen diskuterar vi de centrala reglerna i förvaltningslagen, högskolelagen och högskoleförordningen. Modulen behandlar även policydokument som till exempel rutiner för rapportering av misstänkta disciplinära överträdelser, samt regler och föreskrifter för program, examinationer och kursplaner. Regler som styr hantering av officiella dokument såsom e-post men också användning och återanvändning av undervisningsmaterial kommer att diskuteras.

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

• kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen.

Omfattning: 15 timmar

Längd: Ca 2 veckor

Genomförande: Quiz, föreläsning, seminarium och gruppdiskussioner

Litteratur: Obligatorisk litteratur till föreläsning/seminarium
 

TIDSPERIODER HÖSTEN 2024

Legala modulen ges åtta gånger under höstterminen 2024. För att kunna delta vid modulens enda träff behöver du först genomföra självstudier som motsvarar 12 timmar. Först ska du ta del av det studiekompendium som beskriver vad du ska göra. Därefter läser du de texter, policys och lagtexter som ingår i förarbetet. Därpå genomför du ett quiz som kräver 8 poäng för att bli godkänd.

Därefter sker träffen, som innehåller föreläsning samt grupparbete kring särskilda fall som valts ut.

Datum och tider:

• Engelska Nät 1: Start 26 augusti. Träff 3 september kl 9–12.
• Svenska Campus 1: Start 28 oktober. Träff 6 november kl 13–16.
• Engelska Campus: Start 4 november. Träff 14 november kl 9–12.
• Svenska Campus 2: Start 11 november. Träff 21 november kl 13–16.
• Svenska Nät: Start 9 december. Träff 20 december kl 9–12.
• Engelska Nät 2: Start 6 januari. Träff 17 januari kl 9–12.
   
• För doktorander, Svenska Campus: Start 6 januari. Träff 13 januari kl 9–12.
• För doktorander, Engelska Nät: Start 6 januari. Träff 14 januari kl 13–16.

OBS: Doktorander är välkomna att söka alla modultillfällen, alltså inte bara de som speciellt vänder sig till doktorander.
 

TIDSPERIODER VÅREN 2024

• Engelska Campus: Start 15 januari. Träff 25 januari kl 9-12.
• Svenska Campus 1: Start 18 mars. Träff 25 mars kl 13-16.
• Svenska Nät: Start 2 april. Träff 9 april kl. 13-16.
• Svenska Campus 2: Start 15 april. Träff 23 april kl 9-12.
• Svenska Nät 2: Start 22 april. Träff 29 april kl 13-16.
• Engelska Nät: Start 20 maj. Träff 30 maj kl 13-16.
   
• För doktorander, Engelska Nät: Start 20 maj. Träff 29 maj kl 13-16.
• För doktorander, Svenska Campus: Start 20 maj. Träff 27 maj 13-16.

Modulen syftar till att ge deltagarna möjlighet att omsätta nya och tidigare förvärvade högskolepedagogiska kunskaper till praktiska färdigheter. I modulen planerar, genomför, utvecklar och utvärderar deltagarna ett kort muntligt undervisningsmoment, en så kallad minilektion. Genomförandet sker i grupp och deltagarna bestämmer själva form och innehåll för undervisningsmomentet. Det valda undervisningsmomentet kan till exempel vara del av en laboration, en interaktiv föreläsning eller ett seminarium.

Minilektionen är ett sätt att aktualisera olika didaktiska aspekter av undervisning i det fysiska eller digitala rummet. Genom övningen får deltagarna möjlighet att identifiera en intressant eller problematisk aspekt av undervisningen och sedan finna en lösning inför en konstruktivt kritisk publik. Modulen inleds med en introduktion till didaktik. Sedan genomförs och vidareutvecklas undervisningsmomentet i två steg med hjälp av respons från övriga deltagare.

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

• självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet
• kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan

Omfattning: 25 timmar

Längd: Ca 4 veckor

Genomförande: Föreläsning, minilektion i två steg med tillhörande kamratrespons

Litteratur: Obligatorisk litteratur till introduktionen. I övrigt väljer deltagarna själva litteratur utifrån ämne och arbetsform.

SCHEMAN HÖSTEN 2024

• Schema Svenska Campus 1 (vecka 45–48) 
• Schema Svenska Campus 2 (v. 50–2)
• Schema Svenska Nät (v. 50–2)
• Schema Engelska Campus 1 (v. 45–48)
• Schema Engelska Campus 2 (v. 50–3) 
• Schema Engelska Nät 1 (v. 35–38)
• Schema Engelska Nät 2 (v. 50–2)

SCHEMAN VÅREN 2024

• Schema Svenska Campus 1 (v. 3-6)
• Schema Engelska Nät (v. 12-15)
• Schema Svenska Campus 2 (v. 13-17, uppehåll v. 14)
• Schema Svenska Nät (v. 19-22)
• Schema Engelska Campus (v. 19-22)

Modulen syftar till att ge deltagarna möjlighet att vidareutveckla utformning och planering av sin undervisning. I modulen kommer deltagarna även att få möjlighet att utveckla sin förmåga att motivera sina pedagogiska beslut grundat i vetenskaplig litteratur och erfarenhet. Modulen är tänkt som ett tillfälle för deltagarna att i ett kollegialt sammanhang planera, utveckla och motivera ett konkret undervisningsmoment, t.ex. en föreläsning, en laboration eller ett seminarium, från grunden.

I undervisningsskissen kommer deltagarna att i skriftlig form beskriva momentets syfte, innehåll och möjliga pedagogiska utmaningar i relation till dess specifika undervisningskontext. Med utgångspunkt i litteratur, egna erfarenheter och diskussioner med övriga deltagare i modulen väljer deltagaren sedan lämpliga lärandeaktiviteter och struktur för det valda undervisningsmomentet. Undervisningsskissen kommer även att innehålla en skriftlig motivering av deltagarens undervisningsplanering som inkluderar en redogörelse för vilka pedagogiska avvägningar som gjorts samt en reflektion över planen som helhet.

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

• kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
• självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
• visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Seminarium, undervisningsskiss i två steg med tillhörande kamratrespons

Litteratur: Deltagaren väljer själv litteratur utifrån ämne och arbetsform

SCHEMAN HÖSTEN 2024

• Schema Svenska Nät 1 (vecka 45–49)
• Schema Svenska Nät 2 (v. 49–3)
• Schema Svenska Nät 3 (v. 49–3)
• Schema Engelska Nät 1 (v. 35–39)
• Schema Engelska Nät 2 (v. 45–49) 
• Schema Engelska Nät 3 (v. 45–49)

SCHEMAN VÅREN 2024

• Schema Svenska Campus 1 (vecka 3-8, uppehåll v. 7)
• Schema Engelska Campus (v. 12-17, uppehåll v. 14)
• Schema Svenska Nät (v. 12-16)
• Schema Svenska Campus 2 (v. 18-22)
• Schema Engelska Nät (v. 18-22)

En stor del av akademisk undervisning bedrivs i form av föreläsningar. Modulen syftar till att förbereda deltagare att föreläsa på ett studentaktivt sätt och att kunna analysera och förstå de för- och nackdelar som finns med föreläsningen som undervisningsform. Inom ramen för modulen ingår också att skapa förståelse för vad som kännetecknar kvalitativ undervisning oavsett form, och hur dessa kännetecken kan tillämpas vid föreläsning. Modulen syftar också till att ge deltagaren konkreta verktyg för att genomföra engagerande och studentaktiva föreläsningar, och riktar sig till den som är ny i undervisning vid universitetet, eller som vill utveckla sina färdigheter ytterligare.

Modulen behandlar inledningsvis lärarrollen och vad kvalitativ undervisning är, och diskuterar föreläsningens för- och nackdelar. Därefter diskuteras de sätt föreläsaren kan använda sina personliga egenskaper som verktyg för att skapa en god retorisk grund i syfte att motivera och engagera deltagarna. Därefter följer avsnitt som konkret visar hur en studentaktiv föreläsning blir till, från förberedelse till genomförande. Exempel på innehåll är planering, språklig hantering, disposition, manusteknik och framförandeteknik. Sista tillfället fokuserar på användning av Powerpoint och hur handouts efter föreläsning kan användas för att stimulera ytterligare studentaktivitet.

Modulen avslutas med praktisk tillämpning i form av en kort föreläsning.

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

• självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
• visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet,
• kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande,
• kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar.

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Föreläsningar, aktivt deltagande i diskussioner och grupparbeten, samt genomförande av kort föreläsning. Deltagande på minst 5 av 6 undervisningsträffar samt genomförd och godkänd kort föreläsning krävs för intyg.

LITTERATUR

• Exley, K., & Dennick, R. (2009). Giving a lecture: from presenting to teaching (2nd ed.). Routledge.
• Håkansson, A. (2017). Vad ska vi med föreläsningar till? Högre utbildning, 7(2), 40-50. https://doi.org/10.23865/hu.v7.970
• Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education (2. ed.). London: RoutledgeFalmer. (tillgänglig via UB).

REFERENSLITTERATUR/VIDARE LÄSNING

• Duarte, N. (2008). Slide:ology : the art and science of creating great presentations (1st ed.). O'Reilly Media.
• Hellspong, L. Konsten att tala: handbok i praktisk retorik (3., [uppdaterade] uppl., tr. 3:10, 2017 ed.).
• Reynolds, G. (2010). Presentation zen design: simple design principles and techniques to enhance your presentations. New Riders.

SCHEMAN HÖSTEN 2024

• Schema Svenska Campus (vecka 50–3)
• Schema Engelska Campus (v. 49–2)

SCHEMAN VÅREN 2024

• Schema Svenska Campus (vecka 12-17, uppehåll v. 14)
• Schema Engelska Campus (v. 18-22)

Seminariet är en vanligt förekommande undervisningsform inom högre utbildning, där studenter aktivt deltar i diskussioner, reflektioner och kunskapsutbyte under ledning av läraren. Seminarier kan främja en djupare förståelse för ämnet, samtidigt som kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga utvecklas. Dess flexibilitet möjliggör också individanpassat lärande där studenter ges utrymme att utforska och utveckla egna perspektiv. Seminarieformatet kan emellertid även medföra vissa utmaningar, såsom behovet av att hantera olika nivåer av förkunskaper bland studenter, skapa en inkluderande miljö och säkerställa kvalitet i diskussionerna.

Den aktuella modulen syftar till att utveckla deltagarnas kunskaper om seminariet som undervisningsform i utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. I modulen prövas och utvärderas olika sätt att organisera seminarier, och möjligheter och utmaningar relaterade till olika format diskuteras. Modulen inkluderar en uppgift som innebär att deltagarna med utgångspunkt i litteratur, egna erfarenheter och diskussioner med övriga deltagare föreslår och motiverar ett upplägg för ett seminarium. Modulen avslutas med ett tillfälle där deltagarnas förslag redovisas, diskuteras och utvärderas.

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

• diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
• självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
• använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande.

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Introduktion/föreläsning (1 tillfälle à 2 timmar), seminarium (1 tillfälle à 2 timmar), individuellt arbete, redovisning av eget individuellt arbete samt opposition på annan deltagares arbete (varje deltagare deltar i 1 tillfälle à 3 timmar).

Litteratur:

• Cronqvist, & Maurits, A. (2016). Det goda seminariet: forskarseminariet som lärandemiljö och kollegialt rum.
• Gonzalez, J. (2015). The big list of Class Discussion strategies: https://www.cultofpedagogy.com/speaking-listening-techniques 
• Jons, L. (2015). Seminariet i högre utbildning: erfarenheter och reflektioner (Upplaga 1). Studentlitteratur.
• Race. (2020). Making small-group teaching work. In The Lecturer's Toolkit (5th ed., pp. 213–253). Routledge. https://doi.org/10.4324/9780429060205-5
• Rietig, K. (2024). Seminars. In Innovative Social Sciences Teaching and Learning: Facilitating Students' Personal Growth and Career Success. Springer Nature.

SCHEMA HÖSTEN 2024

• Schema Svenska Campus (v. 45–49)

Modulen syftar till att ge deltagarna möjlighet att, utifrån litteratur och egna erfarenheter, utveckla en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Deltagarna kommer att få diskutera och utvärdera pedagogiska och didaktiska val, samt reflektera över rollen som universitetslärare i mötet med heterogena studentgrupper. Modulen är också ett tillfälle att fördjupa sin förståelse för relevant lagstiftning och politiska intentioner inom området tillgänglighet och inkludering i relation till den egna praktiken. 

Inledningsvis kommer perspektiv på tillgängliga och inkluderande lärmiljöer att presenteras och diskuteras, utifrån förberedelser som deltagarna får göra inför modulens första träff. Deltagarna kommer att arbeta såväl enskilt som gemensamt i grupp med bland annat case och undervisningsplanering. Modulen avslutas med en skriftlig eller inspelad planering utifrån de perspektiv på tillgänglighet och inkludering som behandlats i modulen. 

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:  

• kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar, 
• självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
• kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande, 
• kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskning som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen, 
• kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen. 

Omfattning: 25 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, undervisningsplanering

Litteratur:

• Björklund, E., Magnusson, L. O. & Fernström, I. (2023). Lärares perspektiv på breddat deltagande i högre utbildning: mångfald, omsorg och merarbete. Högre utbildning, 13(1), 58–71. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1756888/FULLTEXT01.pdf
• Clouder, L., Karakus, M., Cinotti, A., Ferreyra, M. V., Fierros, G. A., & Rojo, P. (2020). Neurodiversity in higher education: a narrative synthesis. Higher Education,  80, 757–778. https://doi.org/10.1007/s10734-020-00513-6
• Jälknäs, A. & Wåxberg, H. (2023). Skapa en tillgänglig lärmiljö: högskolepedagogens handbok. Stockholm: Natur & Kultur.
• Stigmar, M. (Red.) (2023). Inkluderande högre utbildning: breddad rekrytering, breddat deltagande och studentaktivt lärande. Lund: Studentlitteratur.

Vidare läsning:

• Gibbons, P. (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
• Hamilton, L. G. & Petty, S. (2023). Compassionate pedagogy for neurodiversity in higher education: A conceptual analysis. Frontiers in Psychology, 14, 1093290. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2023.1093290
• Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. (2023). Hållbara och tillgängliga lärmiljöer. https://www.gu.se/samhallsvetenskap/om-oss/hallbara-och-tillgangliga-larmiljoer
• SFS 2008:567. Diskrimineringslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/

SCHEMA HÖSTEN 2024

• Schema Svenska Campus (vecka 45–48)

Do your students have problems finding trustworthy sources from suitable genres for their assignments? Do they understand what to do with all the information that crops up in various media and how to filter and relate to the information? This module aims to help you improve your competence in supporting your students’ abilities to seek, evaluate and use information and literature – to develop information literacy – for their studies and for their future careers.

To develop subject knowledge you need the ability to interact with the different types of sources, information and data that make up the field. The ability to navigate an academic information landscape independently and deliberately is a literacy that students must have a chance to practice as part of their education. Students need scaffolding to decode the often tacit norms and practices that govern a field’s scholarly communication. At the same time, these issues are seldom explicitly the focus of teaching and examination. In this module, we will discuss and exemplify how information sources are used for studies and professional activities within your field and what poses challenges for the students.

The information landscape is increasingly characterized by access to a very large number of sources, by new forms of disinformation and by search engines and services that are algorithm and AI powered. This entails greater insecurities around how knowledge is created and what the expectations are on how information seeking, evaluation and use should be managed in an academic as well as a professional context. We will discuss how this affects the students’ – and our own – information practices and how we address it in the classroom.

In the module we will look at strategies and methods for how the foundations for your students’ information literacy can be constructed as part of their developing subject knowledge. You will be given the opportunity to relate your own experiences to various teaching and learning methods and pedagogical perspectives. Using literature, experiences, and discussions with other participants you will develop a learning activity that requires the students to practice some aspect of information literacy. Collegial conversations and sharing of experiences will play a central part in the module.

The module relates to the following learning outcomes provided by the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) for qualifying courses in higher education pedagogy:

• discuss and problematise student learning in the participant’s own subject area, on the basis of research in educational sciences and/or subject didactics of relevance for teaching in higher education,
• independently and jointly with others, plan, implement and evaluate teaching and assessment in higher education with a scientific, scholarly or artistic basis and within their own area of knowledge,
• reflect on their professional approach to academic teaching and their relationship with the students, and also towards the fundamental values of higher education, such as democracy, internationalisation, gender equality, equal opportunities and sustainability.
• collect, analyse and communicate their own and others’ experiences of teaching and learning practices, and relevant outcomes of research, as a basis for the development of educational practice and of the academic profession.

Time required in total: 40 hours

Length of course: About 5 weeks

Form of delivery: Lectures (pre-recorded), workshops, tutoring session, plan for and peer review of learning activity

LITERATURE

• Faulkner, K. J., & Ford-Baxter, T. L. (2022). Disciplinary faculty information literacy teaching practices at a large public university. College Teaching. https://doi.org/10.1080/87567555.2022.2158777
• Haider, J., & Sundin, O. (2019). How do you trust? On infrastructural meaning-making and the need for self-reflection. In U. Carlsson (Ed.), Understanding media and information literacy (MIL) in the digital age: A question of democracy (pp. 107–112). University of Gothenburg and UNESCO.
• Head, A. J., Fister, B., & MacMillan, M. (2020). Information literacy in the age of algorithms: Student experiences with news and information, and the need for change. Project Information Literacy Research Institute. https://projectinfolit.org/publications/algorithm-study/

SCHEDULE AUTUMN 2024

• Schedule, English Campus (week 49–3)

SCHEDULE SPRING 2024

• Schedule, English Campus (week 18-22)

Modulen syftar till att deltagarna utvecklar en fördjupad förståelse för och kunskap om handledning, praxisseminarium och bedömning inom de verksamhetsförlagda kurserna i lärarutbildningarna. Modulen syftar även till att ge ökad förståelse för samspelet mellan beprövad erfarenhet och vetenskapligt förhållningssätt kopplat till de verksamhetsförlagda kurserna i lärarutbildningarna.

I modulen får deltagarna möjlighet att undersöka och utveckla kunskaper om de verksamhetsförlagda momentens roll i yrkesutbildningar ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Fokus ligger på lärarutbildningarna men även andra yrkesutbildningar kan tas upp för att studera likheter och skillnader i verksamhetsförlagda moment.

Modulen ska också bidra till fördjupade kunskaper om och ökad förståelse för olika undervisningsformer inom verksamhetsförlagda kurser, så som seminariet som undervisningsform och bedömningsgrund, trepartssamtalets möjligheter och utmaningar samt lektionsobservationer.

I modulen kommer så väl summativ som formativ bedömning av examinerande moment att diskuteras, liksom rutiner för underkännande och hur nödvändiga samtal kan genomföras. En genomlysning och kritisk granskning av olika underlag som används i samband med observationer, trepartssamtal och bedömningar kommer att genomföras.

Med fokus på hur beprövad erfarenhet och vetenskapligt förhållningssätt kan samverka, genomförs ”skuggning” av en kollega under något/några verksamhetsförlagda moment.

Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

• självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
• kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
• kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen,
• kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskning som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen,
• kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar,
• visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet.

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Föreläsningar, seminarium, ”skuggning”

OBS: Den här modulen vänder sig enbart till dem som ska arbeta med VFU vid lärarutbildningen.

SCHEMA HÖSTEN 2024

• Schema Svenska Campus (vecka 45–49) 

SCHEMA VÅREN 2024

• Schema Svenska Campus (vecka 12-17, uppehåll v. 14)

Note: Only PhD students at the Faculty of Science can apply for this module. You can not use the PIL application form. For more information, please contact Gabriella Olshammar.

The module aims to prepare PhD students for teaching at the Faculty of Science. The module aims to give the participants the opportunity to further develop the design and planning of their teaching, with focus on the participants being PhD students. The teaching includes lectures, practical exercises, literature studies and reflection both in groups and individually via logbooks. The exercises are in didactics and methodology with a focus on leading laboratories, calculation exercises and field studies. Within base groups, the participants discuss which pedagogical decisions a teaching element contains, based on scientific literature and experience.

Based on the above, the participants will develop and motivate a concrete natural science teaching element commonly used by PhD students at the Faculty of Science. This is summarized in a lesson plan with purpose, content, possible pedagogical and didactic considerations and challenges. Peer response to the lesson plan takes place before submission.

The lesson plan, lectures, literature and practical exercises form the basis for each student to plan, develop, carry out and evaluate a short oral teaching session, called microteaching. The implementation takes place in a group and the participants themselves decide the form and content of the teaching element, based on a teaching situation commonly encountered as a PhD student at the Faculty of Science. The chosen teaching element can, for example, be part of a laboratory, a field study or a calculation exercise.

The microteaching is a way to actualize different didactic aspects of teaching in the physical or digital space. Through the exercise, the participants get the opportunity to identify an interesting or problematic aspect of the teaching and then find a solution in front of a constructively critical audience. The microteaching is recorded and analyzed afterwards.

Writing a logbook is included as a mandatory part throughout the module.

The module relates to the following learning outcomes provided by the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) for qualifying courses in higher education pedagogy:

• discuss and problematise student learning in the participant’s own subject area, on the basis of research in educational sciences and/or subject didactics of relevance for teaching in higher education,
• independently and jointly with others, plan, implement and evaluate teaching and assessment in higher education with a scientific, scholarly or artistic basis and within their own area of knowledge,
• make use of, and assist in the development of, physical and digital learning environments to promote learning for groups and for individuals,
• collect, analyse and communicate their own and others’ experiences of teaching and learning practices, and relevant outcomes of research, as a basis for the development of educational practice and of the academic profession.

Time required in total: 65 hours

Length of course: About 7 weeks

Form of delivery: Lectures, exercises, workshops

SCHEDULE AUTUMN 2024

• 5 November at 9.00–14.00
• 12 November at 9.00–12.00
• 19 November at 9.00–12.00
• 26 November at 9.00–12.00
• 3 December at 9.00–12.00
• 10 December at 9.00–13.00

SCHEDULE SPRING 2024

• 2 April 9-14, Introduction and theoretical perspectives on teaching and learning in higher education in the Faculty of Science
• 9 April 9-12, Workshop: Field teaching and field pedagogy
• 16 April 9-12, Workshop: Seminar leader, group leader for non-laboratory work, exercise leader in computer labs
• 23 April 9-12, Workshop: Teaching Assistant in Laboratory Work
• 30 April 9-12, Speed presentation and feedback for learning
• 14 May 9-13, Microteaching and reflections of microteaching

Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen är ett kurspaket som består av tre kurser (PIL101, PIL102 och PIL103) som omfattar 3,5 veckors heltidsstudier vardera. Kurspaketet är utformat för att passa undervisande personal vid Göteborgs universitet.

Kursernas övergripande syfte är att ge högskolepedagogiska kunskaper i att formulera mål, att planera undervisning, att examinera samt att utvärdera studenters lärande.

PIL101, PIL102 och PIL103 är intygskurser. De infördes i januari 2021 som ersättning för de poänggivande kurserna HPE101, HPE102 och HPE103, som då avvecklades. Innehåll och upplägg i de nya kurserna är desamma som i de tidigare kurserna, och de ger samma behörighet.

Studiegång

Vi rekommenderar att du går PIL101 före PIL102. För att få tillträde till PIL103 krävs godkänt betyg / erhållet intyg från HPE101/PIL101 och HPE102/PIL102 eller motsvarande meriter som prövats av en fakultet vid GU och ansetts likvärdiga.

Bakgrund

Förbundsförsamlingen vid SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) antog år 2005 en rekommendation om mål för den högskolepedagogiska utbildningen. I april 2016 antog förbundsförsamlingen en reviderad version av rekommendationen:

Rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande

Det ursprungliga förslaget till kurser vid Göteborgs universitet togs fram på uppdrag av Grundutbildningsberedningen (GRUB) och presenterades under våren 2007. Kursplaner för de intygsgivande kurserna antogs under hösten 2020. Dessa utgår från kursplanerna för de poänggivande kurser som gavs av PIL t.o.m. 2020.