Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Examination på distans

OBS! I samband med omställningen till distansundervisning har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ändrat sin regeltillämpning. Till exempel tillåter man brådskande ändringar av examinationsformer och kursplaner. Läs mer om UKÄ:s förändrade regeltillämpning i samband med coronautbrottet

Rektor vid GU har i enlighet med denna ändring beslutat att den som, till följd av delegationsordningen, normalt har att fatta beslut om kursplaner tillfälligt kan fatta beslut (för ett kurstillfälle) om ändring i examinationsform (från fysisk till distans) och betygsskalor samt att detta ska dokumenteras och diarieföras. Läs mer i rektorsbeslutet med bilaga (pdf)

GDPR vid examination på distans

Läs om GDPR vid undervisning och examination på distans (i Studieadministrativa handboken)

Studenter med funktionsnedsättning

Examinationer på distans behöver tillgängliggöras för alla studenter. Anpassningar för den individuella studenten kan behöva göras. Om du undrar hur du kan genomföra anpassningar är du välkommen att ta kontakt med samordnare via pedagogisktstod@gu.se

Råd och rekommendationer till dig som måste anpassa dina examinationer på grund av covid-19

De råd vi ger nedan om examinationer gäller främst så länge det råder restriktioner för vistelse på campus.

Delar av innehållet är hämtat från råd och rekommendationer som publicerats vid Uppsala universitetUmeå universitet och SLU.

Råden och rekommendationerna är inte att betrakta som några ”quick fix”. Du bör ha i åtanke att ju mer tid du lägger ner på att anpassa dina examinationsformer och -tillfällen, desto rättssäkrare blir din examination och desto bättre blir studiesituationen för studenterna.

Innehåll på sidan

A. Generella råd och rekommendationer

  • Läs igenom din kursplan och fundera över vilken marginal du har som lärare avseende de examinerande delarna. Det vill säga, vilka alternativa examinationer kan du välja utan att göra större avsteg från kursplanen? Kommunicera gärna detta till dina kollegor och din studierektor för att på något sätt säkerställa din tolkning av kursplanen.
     
  • Frågor du behöver ställa inför tentakonstruktionen är: Vilka förmågor och kunskaper ska mätas genom din tentamen och dina frågor? Hur kan du tydliggöra det och kommunicera det till dina studenter?
     
  • Innehåller tentamen/fråga en tydligt avgränsad uppgift för studenterna att utföra? Är det tydligt vad du förväntar dig av studenterna för att de ska kunna visa sina kunskaper och färdigheter så som det krävs för att uppfylla lärandemålen? Är uppgiften i sig rimlig i relation (proportion) till kunskapsmålen och den tid studenten har på sig att utföra den?
     
  • Ett viktigt råd är att du så tidigt som möjligt bör informera dina studenter om eventuella förändringar av examinationsformer och vad detta kan komma att innebära för dem. Var tydlig i din kommunikation med studenterna.
     
  • Dokumentera noggrant dina förändringar av examinationsform och annat som har med examinationen att göra. Ange covid-19 som en motivering till förändringen.
     
  • Ange både muntligt (om det är möjligt, t.ex. under ett Zoom-möte) och i text att examinationen ska genomföras enskilt (om den inte ska genomföras i grupp), dvs. att samarbete inte är tillåtet och att plagiatkontroll kommer att genomföras, t.ex. genom Urkund.
     
  • Påminn studenterna om vad fusk, otillåten hjälp och plagiat innebär, och att detta självklart också gäller under covid-19-perioden (och därmed också vid hemtentamen). Påminn också om allvaret med fusk, att det kan leda till disciplinpåföljder som exempelvis avstängning.
     
  • Se till att det finns lärare tillgängliga vid tentatillfället (precis som vid en vanlig tentamen) vid en särskild tidpunkt för att vid behov ge förtydliganden av din tenta.
     
  • Tänk igenom hela processen i förväg. Exempelvis brukar det ofta ta betydligt längre tid att rätta en hemtentamen, eftersom frågorna ofta blir mer komplexa. Ett tips är att ni kollegialt arbetar med konstruktion och bedömningskriterier, särskilt det som ni kanske känner er osäkra kring.
     
  • Glöm inte att planera och lägga in en bestämd omtentaperiod, även för en hemtentamen.
     
  • Tiden för att genomföra hemtentamen anpassas efter omfattning, vilket kan variera från ett par timmar till en vecka. Tydliggör tiden för studenterna.
     
  • Tydliga instruktioner om bedömning ska förmedlas till studenterna före examinationstillfället.
     
  • Var noga med att kommunicera bedömningskriterierna till dina studenter, och gärna till dina kollegor. Vill du nå pedagogiska vinster med din tentamen räcker det inte med att du informerar om bedömningskriterierna, du bör också föra en diskussion om vad och varför.
     
  • Genom forskning på området känner vi till att studenters lärande främjas genom insikt om bedömningskriterier och bedömningsprocessen. För en fördjupning om bedömningskriterier och betydelsen för lärandet rekommenderas följande artikel: Chris Rust, Margaret Price & Berry O’Donovan. (2003). Improving Students' Learning by Developing their Understanding of Assessment Criteria and Processes. Assessment & Evaluation in Higher Education, Vol. 28, No. 2, pp. 147-164.

B. Validitet och Reliabilitet

Två viktiga bedömningsaspekter som man alltid bör ta hänsyn till vid konstruktion av tentamen och tentamensfrågor är reliabilitet och validitet.

Reliabilitet handlar om tillförlitligheten av det du mäter genom din examination. Grundidén är att du ska mäta med så god precision som möjligt. Ett enkelt sätt att få en uppfattning om tillförlitligheten är att låta några kollegor, oberoende av varandra, granska och kommentera den tentamen som du konstruerat.

Validiteten anger relevansen i din tentamen. Mäter du, kanske tillsammans med kollegor, det som du/ni avser att mäta med era frågor? Här ska överenstämmelsen mellan måldokument och mätning vara så hög som möjligt.

Det finns olika former av validitet. Den som kan anses vara något överordnad är begreppsvaliditeten. Används adekvata begrepp i de frågor som tentan bygger på? Tänk också på frågestammens och frågans komplexitet. En enkel grundregel är att ju enklare frågestam desto större blir mätsäkerheten. Alltför stor komplexitet med många stimuli och begrepp i en och samma fråga mäter snarare någon form av språklig förmåga än det som du kanske förväntar dig att frågan ska mäta.

En ytterligare aspekt är s.k. face validity, d.v.s. hur studenten upplever själva tentans utformning. En rekommendation är att du samlar ihop frågor av samma typ till ett tema (kluster). Gärna med en gemensam tematisk överskrift. Var i sammanhanget inte rädd för att använda bilder och foton eller annat som kan stödja studentens minne.

I instruktionerna till tentan, oavsett form, rekommenderas att du är så tydlig som möjligt. Följande exempel är påhittad information till en tentamen i logopedi:

Tentamen består av sammanlagt 110 frågor uppdelade i 3 delar (100 flervals och 10 öppna frågor).

Del I Kommunikation och ätsvårigheter: består av 50 flervalsfrågor med 4 svarsalternativ varav ett är rätt svar. Ett rätt svar ger 1 poäng/fråga. Maxpoäng på del I är 50 poäng.

Del II Kommunikation och sväljsvårigheter: består av 50 flervalsfrågor med 4 svarsalternativ. Ett rätt svar ger 1 poäng/fråga. Maxpoäng på del II är 50 poäng.

Del III Röstbehandling: består av 10 öppna frågor. Varje fråga ger 1-4 poäng/fråga. Totalt ger delprov 3 max 40 poäng.

Maxpoäng delprov 1 – 3: 140 poäng (50 + 50 + 40).

För godkänt gäller 60% på varje del.
 

En tentamen bör inte av studenten uppfattas som något som är klurigt (som en rebus eller liknande) eller innehålla vilseledande information. Det övergripande syftet med en tentamen är att den ska mäta kunskaper och färdigheter som går att finna i kursernas måldokument.

Underskatta inte flervalsfrågor, även om de kan förefalla banala och rättsosäkra. Flervalsfrågor (exempelvis i Canvas) kan vid en digital situation med fördel ha förhållandevis kort inlämningstid. Använd det gärna som komplement till en skriftlig tentamen.

C. Salstentamen som omvandlas till en hemtentamen

  • Om det är möjligt att konvertera salstentamen till en hemtentamen, följ då gängse riktlinjer för hemtentamen, exempelvis de som formulerats av Uppsala universitet.
     
  • En hemtentamen lämpar sig egentligen bäst för problematiserande frågor där kursmålen innehåller färdigheter som t.ex. att analysera, syntetisera eller bedöma något. Viktigt att tänka på är att hemtentamen är en annan bedömningsform än salstentamen. Undvik därför tentafrågor där svaret lätt kan googlas fram eller på annat sätt snabbt letas fram i kurslitteraturen eller annat kursmaterial. Formulera istället frågor så att studenterna behöver visa sin förståelse för kursinnehållet med egna ord.
     
  • Ju mer du kräver att studenten ska skriva i varje hemtentamensfråga, desto större frihet får studenten i respektive svar och desto viktigare är det att du vet hur du vill bedöma svaret. Vår rekommendation för dig som är ovan vid hemtentamina är att du försöker begränsa dina frågor så att studenternas svarsbeteende också avgränsas. Lägg därför ner ordentligt med tid på instruktionerna till tentan, i frågorna och på bedömningsanvisningarna. Se också till att bedömningsanvisningarna matchar instruktionerna, så att du bedömer studenternas svar på de villkor du har satt upp för studenterna i instruktionerna.
     
  • Be dina kollegor eller andra personer att läsa igenom dina instruktioner och bedömningsanvisningar och ge återkoppling på vad som verkar tydligt och inte.
     
  • Så långt det är möjligt bör du undvika faktafrågor när de är lätta att googla. Om de ändå används bör de omformuleras till mer övergripande och förklarande resonemang. Lägg gärna in någon fråga som är relaterad till studentens egen erfarenhet då det kan försvåra plagiat.
     
  • Använd i första hand Canvas för publicering, tidsbegränsning och inlämning.
     
  • En större sluttentamen kan också delas upp i ett par mindre, vilket kan minska arbetsbördan för såväl studenter som lärare.
     
  • Skriv tydliga instruktioner om inlämning i instruktionstexten inför examinationen. Ange också med ett exempel hur du vill att det inlämnade dokumentet ska benämnas, t.ex. ”anonymkod_uppgiftens titel_datum”, och om detta ska anges på varje sida.
     
  • Påminn gärna studenterna en extra gång om allvaret i att fuska vid ett examinerande moment och att det kan leda till disciplinpåföljd. Särskilt nu när kanske inte alla studenter har vana av hemtentamen. Glöm inte att också ange datum och klockslag när tentan ska lämnas in.

D. Salstentamen som inte går att omvandla till en hemtentamen

  • Om det av olika skäl inte är möjligt att transformera din salstentamen till en hemtentamen är vår rekommendation att den i första hand skjuts upp och genomförs när universitets lokaler är öppna som vanligt.
     
  • Om det inte är möjligt att skjuta upp tentan, så fundera över om den kan konverteras till andra alternativ såsom test eller quiz av olika slag, gärna i kombination med en essäliknande uppgift. Använd textmatchningssystemet Urkund som plagiatkontroll vid essäuppgifter.
     
  • Följ upp skriftliga uppgifter med seminarier genom Zoom. PIL-enhetens webbsida om Zoom för undervisande personal

E. Praktiska examinationer

1. Rekommendation för praktiska examinationer i hemmiljö

I den mån det är möjligt, flytta kurstillfället/examinationen framåt i tiden, exempelvis till hösten. Det kan säkert uppstå praktiska problem, men förhoppningsvis är det möjligt att lösa dem. Detta gäller främst de kurser, moduler och examinationer som verkligen måste examineras praktiskt, för att prioritera rättssäkerheten i examinationen och därmed i utbildningen.

Frågor du bör ställa dig är:

  • Kan momentet spelas in via mobiltelefon eller liknande? Observera de etiska ställningstaganden som kanske måste göras.
     
  • Kan det som vanligtvis brukar användas vid de praktiska momenten ersättas med andra verktyg, rekvisita?
     
  • Kan utemiljö användas på något sätt?
     
  • Kan simulationer användas?
     
  • Hur ska studenten dokumentera sin praktiska kunskap?

2. Rekommendation för praktiska examinationer utomhus

Dessa kan genomföras men måste givetvis följa de riktlinjer som finns.

F. Flervalsfrågor

Varje fråga bör ha en inledning (en s.k. stam) som följs av en fråga. Efter frågan följer ett antal alternativ (påståenden) där ett av alternativen motsvarar det som bäst matchar/besvarar stammen och frågan. Nedan ges ett påhittat exempel som kunde ha förekommit inom medicin:

För en bukoperation lägger narkosläkaren in en epiduralkateter mellan de nedre bröstkotorna för att ge smärtlindring efter operationen.

Vilket påstående angående lokalisationen på epiduralkatetern är mest korrekt?

A. Katetern läggs strax innanför dura mater

B. Katetern läggs in mellan archnoidalhinnan och dura mater

C. Katetern läggs in mellan duramater och kortbenen

D. Katetern läggs in i subarachnoidalt
 

Inledningen till frågan kallas stam; stammen ska i exemplet ovan ge en klinisk eller vetenskaplig bakgrund till själva frågan och stammen ska också vara kopplad till frågan. Du kan med fördel använda bilder, figurer, tabeller etc. i stammen.

Frågan ska vara specifik och direkt relaterad till stammen. Undvik negationer och undvik att fråga vad som INTE är sant.

Till varje fråga anges ett rätt svar, alternativ det svar som stämmer bäst. Övriga svarsalternativ kallas i mätsammanhang för distraktorer och ska vara felaktiga alternativt stämma sämre än det önskade svaret.

Några tips för konstruktionen av svarsalternativen:

  • Svarsalternativen måste grammatiskt stämma med ingressen, annars kan det bli en ledtråd om att svarsalternativet är felaktigt.
     
  • Se till att alternativen är ungefär lika långa och lika komplicerade. Om det rätta svaret är längre än de övriga kan det vara en vägledning.
     
  • Ett ord som finns i stammen och som återkommer i ett av alternativen kan avslöja om ett alternativ är rätt.
     
  • I Högskoleprovet finns exempel i det s.k. NOG-provet (det numeriska logiska provet) på hur du kan använda exakt samma svarsalternativ till samtliga frågor. Se t.ex. uppgift 23–28 i Högskoleprovet våren 2019 (UHR:s webbplats)
     
  • Samla frågor av liknande typ i teman (se exemplet om Högskoleprovet ovan).
     
  • Gör en tydlig förstasida samt ingresser till varje frågetema. Det är viktigt att du språkgranskar stam, fråga och svarsalternativ.
     
  • Blanda aldrig olika antal av svarsalternativ till varje fråga (t.ex. fråga 1 har fyra svarsalternativ, fråga 2 har sex svarsalternativ, fråga 3 har fem svarsalternativ etc). Om du vill variera antal svarsalternativ är rekommendationen att du sätter ihop dem till olika områden (Fråga 1–6 har sex svarsalternativ, fråga 7–10 har fyra svarsalternativ etc). Tydliggör det för deltagarna.
     

Glöm inte att variera dina examinationsformer! Som inspiration i sammanhanget rekommenderas den här webbsidan hos National Board of Medical Examination. Även om sidan först och främst vänder sig till personer inom det medicinska området kan personer från andra vetenskapsområden ha stor nytta av det som just behandlar frågekonstruktion av flervalsfrågor.

G. Allmänna råd om examination och provkonstruktion

Fråga alltid efter relevanta kunskaper/färdigheter/förmågor. Säkerställ den konstruktiva länkningen, det vill säga att varje fråga/uppgift i din tenta (och tentan som helhet) verkligen mäter det som anges i de förväntade studieresultaten (FSR) och det du har undervisat om. Säkerställ att alla FSR på kursen examineras och att alla examinationer är kopplade till minst ett FSR, och se över frågor och mål så att inget utöver FSR examineras.

Anpassa bedömningsmetod efter kategori på FSR (nedan ges några exempel utifrån Blooms taxonomi).

  1. Bedöm helst FSR i kategorin Kunskap och förståelse med kortsvarsfrågor eller stängda frågor (exempelvis flervalsfrågor) för att täcka in så mycket av FSR:en som möjligt. Om studenterna ska bedömas med frågor som kräver ett längre svar, så rekommenderas du att försöka hålla svarslängden så kort som möjlig. I annat fall kommer du att mäta deras analys-, resonemangs- eller värderingsförmåga.
     
  2. Bedöm FSR i kategorin Färdighet och förmåga med praktiska uppgifter, det vill säga uppgifter där studenterna måste visa prov på den avsedda färdigheten, vad den än må vara, istället för att bara visa kunskap om färdigheten. Observera att en praktisk färdighet fortfarande kan handla om förmågan att producera något på papper (t.ex. en argumenterande text, en ritning eller en planering), vilket då också ska mätas skriftligt, exempelvis genom en hemtentamen.
     
  3. Bedöm helst FSR i kategorin Värderingsförmåga och förhållningssätt med frågor som kräver längre svar, antingen muntligt (exempelvis med seminarier) eller i skrift (exempelvis uppsatser och liknande), eftersom resonemangs- och värderingsförmåga i princip inte går att bedöma med stängda frågor eller kortsvarsfrågor.

Några råd vid konstruktion:

  • Tänk först igenom hur de olika frågorna ska bedömas, s.k. bedömningskriterier, och vad som krävs för ett visst poäng.
     
  • Håll språket i tentan så enkelt det går. Anpassa ordval och grammatik utifrån studenternas nivå. Undvik svåra ord och "tung" terminologi (om det inte uttryckligen ska mätas i tentan).
     
  • Tänk igenom hur de olika frågorna språkligt ska bedömas.
     
  • Undvik negationer (att fråga efter vad något INTE är). Om negationer ändå ska ingå, markera dem tydligt med fetstil och/eller versaler.
     
  • Undvik onödig text som bara fungerar som utfyllnad och som inte tillför något till frågeställningen eller förståelsen av instruktionerna. Sådan text tar bara tid och energi från studenten utan att ge dig mer information om deras kunskaper. Det är särskilt jobbigt för språksvaga studenter. Om tentan däremot ska mäta t.ex. informationssökning är distraherande information kanske ett måste.
     
  • Undvik trickfrågor eller frågor som är avsedda att vilseleda studenten. Allt sådana frågor bidrar till är att identifiera vilka studenter som ser igenom tricket, inte vilka studenter som faktiskt besitter de kunskaper och färdigheter du efterfrågar. Fråga rakt ut istället. Vad det är du vill ha svar på?
     
  • Undvik två frågor i samma fråga. Om du vill veta mer än en sak i en viss fråga, dela upp den i underfrågor (a, b och c) så att det blir tydligt för studenten exakt vad du vill ha svar på.
     
  • Fråga inte efter åsikter om det finns ett tydligt rätt svar. Undvik frågor av typen "Vad tror du ..." och  "Hur skulle du göra ..." såvida det inte uttryckligen är studentens resonemang eller argument du vill mäta, utifrån de förväntade studieresultaten.
     
  • Skapa tydliga bedömningsanvisningar. Säkerställ att du vet hur du ska bedöma din tenta genom tydliga rättningsmallar och bedömningsanvisningar med relevanta kriterier och information om vad som krävs för olika betygsnivåer eller poäng. Dubbelkolla också att kriterierna i dina bedömningsanvisningar är relevanta utifrån FSR.
     
  • Koppla din bedömningsanvisning till uppgiften. Dubbelkolla att villkoren för bedömning i anvisningen också tydligt framgår för studenten i instruktioner till uppgiften eller tentafrågan. Det är annars mycket lätt hänt att studenten svarar på ett sätt som är rimligt utifrån instruktionerna, men inte alls vad du hade tänkt dig utifrån dina bedömningsanvisningar.
     
  • Om du har flervalsfrågor eller andra stängda frågor – slumpa ordningen på frågorna så att inte alla studenter får dem i samma ordning. Samma gäller för alternativen vid flervalsfrågor.

H. Några fallgropar

Varje situation är unik, så det finns inga tumregler eller mallar för hur lång skrivtid som är lagom. Här behöver du använda ditt professionella omdöme som lärare.

Undvik att korta ner skrivtiden (även om du anser att kortare tid reducerar risken för fusk) eftersom du då kommer att mäta studenternas snabbtänkthet, skrivförmåga och förmåga att prestera under press i större utsträckning än du avsett, istället för deras kunskaper kopplade till kursens förväntade studieresultat (som är det som du ska mäta). Försök därför ge så pass gott om tid att ingen eller ytterst få studenter behöver känna tidspress men samtidigt inte så lång tid att det är lätt att fuska.

Ange det maximala omfånget per fråga så att du inte får hela uppsatser att rätta, t.ex. ”max 500 ord”.

Glöm inte bort att vi fortfarande har studenter som behöver särskild anpassning vid examinationerna, vilket då också gäller för hemtentamen. Identifiera därför vilken anpassning som ska gälla för den nya examinationsformen och erbjud den istället. Exempelvis förlängd skrivtid vid hemtentamen, att erbjuda möjlighet för studenten att avge muntliga svar istället för skriftliga eller att studenten får använda speciell mjukvara för talsyntes för att tillgodogöra sig instruktioner och frågeformuleringar.

Avslutningsvis bör du tänka på att studenterna sitter i samma båt som du nu gör. De har också begränsad rörlighet, de kan ha anhöriga som är sjuka och de kan vara uppskrämda av all covid-19-information, vilket gör att de kanske inte beter sig som du är van vid. Av den anledningen kan det vara viktigt att du är extra tydlig i dina instruktioner och i din kommunikation med studenterna.

I. Instruktionsfilmer och inspelade webbinarier

Taking an online exam (instruktionsfilm)
Instruktionsfilm av Joe Trotta (inst för språk och litteraturer) om examination i Canvas med hjälp av Zoom:

Taking an online exam

Digital examination på distans (inspelat webbinarium)
Mattias von Feilitzen berättar om sina erfarenheter av att examinera i distanskurser och ger exempel på olika examinationsformer han använt, t ex videopresentationer och wikis. Maia Andreasson talar om hur vi via Canvas och Zoom ska kunna examinera sådant som vanligen lämpar sig bäst för salstentamen.

Digital examination på distans (GU Play)

Switching from DISA to home exam on Canvas – a "Multiple Choice" examination form. Challenges and Opportunities. (inspelat webbinarium)
Olgerta Tona and Jonas Ivarsson from the department of applied IT talk about the challenges that they faced when switching from a DISA platform to a home exam on Canvas. They share their reflections and key insights as well as provide a quick overview about Canvas capabilities in supporting multiple choice exams.

Switching from DISA to home exam on Canvas (GU Play)

Snabbval

Sidansvarig: Olof Siverbo|Sidan uppdaterades: 2020-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?