• Läs igenom din kursplan och fundera över vilken marginal du har som lärare avseende de examinerande delarna. Det vill säga, vilka alternativa examinationer kan du välja utan att göra större avsteg från kursplanen? Kommunicera gärna detta till dina kollegor och din studierektor för att på något sätt säkerställa din tolkning av kursplanen.
   
• Ett viktigt råd är att du så tidigt som möjligt bör informera dina studenter om eventuella förändringar av examinationsformer och vad detta kan komma att innebära för dem. Var tydlig i din kommunikation med studenterna.
   
• Dokumentera noggrant dina förändringar av examinationsform och annat som har med examinationen att göra. Ange covid-19 som en motivering till förändringen.
   
• Frågor du behöver ställa inför konstruktionen av examinationen är: Vilka förmågor och kunskaper ska mätas genom din examination? Hur kan du tydliggöra det och kommunicera det till dina studenter?
   
• Innehåller examinationen/frågan en tydligt avgränsad uppgift för studenterna att utföra? Är det tydligt vad du förväntar dig av studenterna för att de ska kunna visa sina kunskaper och färdigheter så som det krävs för att uppfylla lärandemålen? Är uppgiften i sig rimlig i relation (proportion) till kunskapsmålen och den tid studenten har på sig att utföra den?
   
• Ange både muntligt (om det är möjligt, t.ex. under ett Zoom-möte) och i text att examinationen ska genomföras enskilt (om den inte ska genomföras i grupp), dvs. att samarbete inte är tillåtet och att plagiatkontroll kommer att genomföras, t.ex. genom Ouriginal (tidigare Urkund).
   
• Påminn studenterna om vad fusk, otillåten hjälp och plagiering innebär, och att detta självklart också gäller under covid-19-perioden. Påminn också om allvaret med fusk, att det kan leda till disciplinpåföljder som exempelvis avstängning.
   
• Tänk igenom hela processen i förväg. Ett tips är att ni kollegialt arbetar med konstruktion och bedömningskriterier, särskilt det som ni kanske känner er osäkra kring.
   
• Glöm inte att planera och informera om en bestämd period för omexamination. Var också tydlig med vad som gäller för denna omexamination redan innan första examinationstillfället, t ex om det är andra frågor som ligger till grund för examinationen eller om formen för den förändras, så att studenterna vet vad som förväntas av dem.
   
• Tydliga instruktioner om bedömning ska förmedlas till studenterna före examinationstillfället.
   
• Var noga med att kommunicera bedömningskriterierna till dina studenter, och gärna till dina kollegor. Vill du nå pedagogiska vinster med din examination räcker det inte med att du informerar om bedömningskriterierna, du bör också föra en diskussion om vad och varför.
   
• Genom forskning på området känner vi till att studenters lärande främjas genom insikt om bedömningskriterier och bedömningsprocessen. För en fördjupning om bedömningskriterier och betydelsen för lärandet rekommenderas följande artikel: Chris Rust, Margaret Price & Berry O’Donovan. (2003). Improving Students' Learning by Developing their Understanding of Assessment Criteria and Processes. Assessment & Evaluation in Higher Education, Vol. 28, No. 2, pp. 147-164.

Möjligheten att ge DISA i hemmiljö med övervakning är borttagen från 30 augusti 2021 och möjligheten att ge DISA i hemmiljö med ID-kontroll är borttagen från och med vårterminen 2022.

Varje fråga bör ha en inledning (en s.k. stam) som följs av en fråga. Efter frågan följer ett antal alternativ (påståenden) där ett av alternativen motsvarar det som bäst matchar/besvarar stammen och frågan. Nedan ges ett påhittat exempel som kunde ha förekommit inom medicin:

För en bukoperation lägger narkosläkaren in en epiduralkateter mellan de nedre bröstkotorna för att ge smärtlindring efter operationen.

Vilket påstående angående lokalisationen på epiduralkatetern är mest korrekt?

A. Katetern läggs strax innanför dura mater

B. Katetern läggs in mellan archnoidalhinnan och dura mater

C. Katetern läggs in mellan duramater och kortbenen

D. Katetern läggs in i subarachnoidalt

Inledningen till frågan kallas stam. Stammen ska i exemplet ovan ge en klinisk eller vetenskaplig bakgrund till själva frågan, och stammen ska också vara kopplad till frågan. Du kan med fördel använda bilder, figurer, tabeller etc. i stammen.

Frågan ska vara specifik och direkt relaterad till stammen. Undvik negationer och undvik att fråga vad som INTE är sant.

Till varje fråga anges ett rätt svar, alternativ det svar som stämmer bäst. Övriga svarsalternativ kallas i mätsammanhang för distraktorer och ska vara felaktiga alternativt stämma sämre än det önskade svaret.

Några tips för konstruktionen av svarsalternativen:

• Svarsalternativen måste grammatiskt stämma med ingressen, annars kan det bli en ledtråd om att svarsalternativet är felaktigt.
   
• Se till att alternativen är ungefär lika långa och lika komplicerade. Om det rätta svaret är längre än de övriga kan det vara en vägledning.
   
• Ett ord som finns i stammen och som återkommer i ett av alternativen kan avslöja om ett alternativ är rätt.
   
• I Högskoleprovet finns exempel i det s.k. NOG-provet (det numeriska logiska provet) på hur du kan använda exakt samma svarsalternativ till samtliga frågor.
   
• Samla frågor av liknande typ i teman.
   
• Gör en tydlig förstasida samt ingresser till varje frågetema. Det är viktigt att du språkgranskar stam, fråga och svarsalternativ.
   
• Blanda aldrig olika antal av svarsalternativ till varje fråga (t.ex. fråga 1 har fyra svarsalternativ, fråga 2 har sex svarsalternativ, fråga 3 har fem svarsalternativ etc). Om du vill variera antal svarsalternativ är rekommendationen att du sätter ihop dem till olika områden (Fråga 1–6 har sex svarsalternativ, fråga 7–10 har fyra svarsalternativ etc). Tydliggör det för deltagarna.

Glöm inte att variera dina examinationsformer! Som inspiration i sammanhanget rekommenderas den här webbsidan hos National Board of Medical Examination. Även om sidan först och främst vänder sig till personer inom det medicinska området kan personer från andra vetenskapsområden ha stor nytta av det som just behandlar frågekonstruktion av flervalsfrågor.

Muntlig tentamen ger förutsättningar för studenten att synliggöra kunskaper på ett mer utvecklat och fördjupat sätt, antingen som ensam examinationsform eller som komplement till annan tentamen. Att genomföra muntlig tentamen på distans behöver inte skilja sig nämnvärt från att göra det på campus. De digitala miljöer vi har ger goda förutsättningar att genomföra denna typ av examination, i första hand via Zoom.

För att säkerställa studentens identitet vid examination är det nödvändigt att studenten använder webbkamera. Det är därför nödvändigt att ge tydliga instruktioner för studenterna, till exempel rörande teknisk utrustning, att de har testat så att allt fungerar, att de hanterar avskildhet, etc. Det är också viktigt att hantera frågor kring identifiering där man samtidigt upprätthåller individens integritet. Ett sätt att hantera detta är att använda väntrum och att skapa ett specifikt breakout room där en student i taget identifierar sig.

Det kan också vara aktuellt att överväga en examination där studenterna spelar in en presentation på video som sedan eventuellt kan följas upp med ett synkront möte i Zoom, som då kan ägnas mer åt diskussion och frågeställningar. Detta kan vara en relevant lösning vid exempelvis projektarbeten i grupp.

Muntlig tentamen kan vara resurskrävande, särskilt som det ofta kan vara fördelaktigt för bedömningen att vara två lärare närvarande för att minska risk för godtycke. En möjlig lösning vid distansexamination är att spela in tentamen för att använda inspelningen som underlag för examination, men man behöver då göra avvägningar relaterat till integritetsfrågor.

Synkront seminarium

Reguljära synkrona seminarier kan hållas via Zoom och du har då möjlighet att göra likartade upplägg som i campusförlagda kurser. Som med all examination på distans är det då viktigt med tydliga instruktioner, exempelvis med ramar för deltagande, vad studenterna förväntas prestera och hur deltagandet bedöms. Det är dock, som med all synkron aktivitet, bra att vara försiktig med det i renodlade distanskurser (det vill säga ej campuskurs som omvandlas temporärt till distans), särskilt om de ges med lägre studietakt eftersom studenter då ofta kan arbeta parallellt med studier. Överväg därför om det är möjligt att genomföra seminariet asynkront istället.

Asynkront seminarium

Ett asynkront seminarium ger andra förutsättningar än ett synkront seminarium, men samtidigt också andra möjligheter om det utformas på ett relevant sätt. Asynkrona seminarier genomförs normalt sett under längre (men avgränsad) tid. Vanligt är att de hålls i någon form av diskussionsforum, till exempel i Canvas, där studenterna lämnar skriftliga inlägg i seminariet. De kan då till exempel få en inramande fråga som de sedan ska diskutera. Eftersom studenterna då har tillgång till litteratur och andra resurser är det viktigt att noggrant formulera frågor där just litteratur och resurser kan vara en förutsättning för deltagande och att studenterna förväntas referera till relevant litteratur i sin argumentation. Omfattning i tid för seminariet behöver anpassas i relation till examinationens omfattning, men det är också viktigt att studenterna hinner skriva och läsa inlägg så var försiktig med att avgränsa tiden alltför hårt. Det kan även vara bra att överväga om andras inlägg i diskussionen ska döljas innan studenterna postat sitt eget inlägg. Dels får du då en möjlighet att bedöma studentens inledande inlägg fristående från övriga och dels behöver inte studenten tvingas förhålla sig till andra studenters inlägg vid sin egen inledande text. Tänk också på att du som lärare inte ska medverka i diskussionerna eftersom de ska bedömas.

Uppsatsseminarium

De seminarier som normalt hålls för att ventilera uppsatser och examensarbeten kan oftast genomföras via Zoom med bibehållen kvalitet. Dessa skiljer sig dock från vanliga seminarier då man många gånger vill bjuda in såväl medstudenter som externa personer. Det är därför viktigt att det finns en moderator för mötet som kan hantera såväl fördelning av ordet som funktioner i Zoom. För att undvika störningar är det viktigt med tydliga instruktioner till såväl respondent, opponent och examinator som publik. Det kan till exempel handla om hur ventileringen är strukturerad, hur man som publik förväntas agera i mötet och hur man gör för att ställa frågor när det är tid för det. Det kan även vara aktuellt att styra vilka rättigheter de medverkande har att starta mikrofon eller dela skärm.

En essä eller inlämningsuppgift lämpar sig egentligen bäst för problematiserande frågor där kursmålen innehåller färdigheter som t.ex. att analysera, syntetisera eller bedöma något. För att kunna bedöma studentens prestationer gentemot det du vill examinera, blir konstruktionen av uppgiften central. Svårighetsgraden på uppgiften är beroende av dina formuleringar och komplexiteten i uppgiften. Några förslag är att du tar ställning till omfattning, instruktioner och bedömningskriterier. Så långt det är möjligt bör du undvika faktafrågor när de är lätta att googla. Ett annat förslag är att konstruera frågeställningar som kontrasterar och som studenten då får ta ställning till.

Skriv tydliga instruktioner om inlämning i instruktionstexten inför examinationen. Ange också med ett exempel hur du vill att det inlämnade dokumentet ska benämnas, t.ex. ”anonymkod_uppgiftens titel_datum”, och om detta ska anges på varje sida.

Utomhus

Praktiska examinationer utomhus kan genomföras under förutsättning att man kan följa aktuella riktlinjer från Folkhälsomyndigheten. Om det inte är möjligt att genomföra examinationen på detta sätt bör den i stället antingen förändras till sin form eller senareläggas.

I privat miljö

Det kan uppstå praktiska problem som kan försvåra en examination. Om det är möjligt att genomföra examinationen i privat miljö eller på annan plats utanför universitetet är följande frågor relevanta:

• Hur ska studenten synliggöra eller dokumentera sin praktiska kunskap? Kan momentet spelas in via mobiltelefon eller liknande?
   
• Observera de etiska ställningstaganden som kanske måste göras för att undvika möjliga integritetsproblem.
   
• Kan det som vanligtvis brukar användas vid de praktiska momenten ersättas med andra verktyg, rekvisita?
   
• Kan exempelvis simulationer, fallbeskrivningar, scenarier användas?