Att arbeta med hybridundervisning kan vara ett sätt att hantera situationer där studenter inte har möjlighet att vara med på plats, men också ett sätt att öppna upp för breddad rekrytering och breddat deltagande. På sikt kan det även ge bättre förutsättningar för studenter att slutföra sina studier och därmed förbättra genomströmningen i kurser och program.
Nedan har vi sammanställt ett antal råd och rekommendationer som kan underlätta för såväl dig som lärare som deltagande studenter i hybridsammanhang.
Det går att genomföra hybridundervisning i vanlig sal med hjälp av enkel teknik, men undervisningsupplägg som innefattar mer studentinteraktion är enklare att genomföra i salar som är utrustade med rätt teknik. Hjälp med att hantera den fasta tekniken i dessa salar får du av Campusservice (kontakt: support@gu.se eller ank. 2020). Om det saknas fast teknik finns det ofta möjlighet att låna enklare utrustning på institutionen eller hos Campusservice.
Enligt en studie av Raes m.fl. (2020)1 är studenternas delaktighet viktig i hybridundervisning. När studenterna upplever att de är delaktiga blir de motiverade, vilket leder till ökat engagemang och aktivitet. Vid planering av hybridundervisning är det därför viktigt att utgå från i vilken grad studenterna ska ha möjlighet att vara delaktiga i undervisningen, men också i vilken utsträckning miljöerna behöver mixas och samverka. Utifrån detta kan du sedan göra överväganden om vilken utrustning du behöver och vilken typ av sal du behöver boka.
I modellen nedan illustreras en ökande grad av såväl mix mellan miljöer som studentaktivitet. Du kan sedan läsa mer om respektive steg i trappan, vad du behöver tänka på i situationen och vilken teknisk utrustning som du behöver. Målsättningen bör alltid vara att även hybridundervisning ska vara studentcentrerad och att undervisningen blir likvärdig i miljöerna. Så länge covid-pandemin påverkar möjligheterna att bedriva campusundervisning kommer lokala och nationella riktlinjer att påverka hur många personer som kan samlas och på vilket sätt det kan ske.
Här förutsätts det att studenter som befinner sig på distans inte medverkar aktivt eller endast i mycket liten utsträckning. Det sker inte heller någon samverkan mellan studenter på campus och distans. Studenter på distans blir här mer av lyssnare än aktiva deltagare. Som lärare behöver du vara "närvarande" i båda miljöerna och det är viktigt att det blir så likvärdigt som möjligt oavsett var studenten befinner sig.
Den här utrustningen behöver du:
Det här kan du göra för att ge bättre förutsättningar:
I den här undervisningssituationen ges distansstudenterna möjlighet att delta aktivt i helgrupp, t ex genom att kunna ställa frågor. Det sker inte någon samverkan mellan studenter på campus och distans, annat än att de kan höra varandras frågor. Studenter på distans blir mer aktiva än vid medlyssning, men graden av studentaktivitet är fortfarande relativt låg. Som lärare behöver du vara "närvarande" i båda miljöerna och det är viktigt att det blir så likvärdigt som möjligt oavsett var studenten befinner sig.
Den här utrustningen behöver du:
Det här kan du göra för att ge bättre förutsättningar:
Här arbetar de deltagande studenterna i mindre grupper, antingen under hela tillfället eller till och från. Dessa grupper är dock separata för campus och distans, dvs att distansdeltagare formar egna grupper. Den typ av aktiviteter som kan vara aktuella här är såväl bikupa eller EPA (Enskilt, Par, Alla, läs mer på Wikipedia) som mer genomgripande grupparbeten. Om det är fasta grupper i kursen kan det vara svårt att genomföra dessa i aktuellt format eftersom det inte är säkert att distansstudenter medverkar genomgående på distans och vice versa. Du bör då istället överväga att använda andra upplägg.
Den här utrustningen behöver du:
Det här kan du göra för att ge bättre förutsättningar:
I denna undervisningssituation genomför studenterna hela eller delar av arbetet i mindre grupper. Dessa grupper mixas mellan miljöerna, dvs att studenter på distans kan ingå i grupper med studenter på plats. Studenterna på plats behöver då använda sina egna datorer för att ansluta till breakout rooms där distansstudenterna deltar. Eftersom undervisningen inte nämnvärt påverkas av huruvida enskilda studenter är på plats eller distans fungerar det därför att arbeta med fasta grupper mellan olika tillfällen. En av de stora tekniska utmaningarna i den här situationen blir att försöka undvika rundgång (det tjutande ljud som uppstår när flera mikrofoner och högtalare är aktiverade i samma rum), särskilt vid övergång från smågrupper till helgrupp.
Den här utrustningen behöver du:
Det här kan du göra för att ge bättre förutsättningar:
I en helt mixad undervisningssituation är målet att gränserna mellan miljöerna ska vara så gott som helt utsuddade. För att detta ska vara möjligt behövs tillgång till mycket utrustning och det är därför nödvändigt att använda en sal som är utrustad med teknik för hybridundervisning. Oavsett om studenter ansluter på distans eller befinner sig i rummet behöver de kunna medverka i alla aktiviteter och kunna samverka med varandra, vilket då förutsätter t ex gemensamma samarbetsytor och whiteboard. Alla studenter bör kunna se/synas och höra/höras i rummet utan direkt insats av lärare eller assistent.
Den här utrustningen behöver du:
Det här kan du göra för att ge bättre förutsättningar:
Torbjorn Fraenckel
E-post: torbjorn.fraenckel@gu.se
Mattias von Feilitzen
E-post: mattias.von.feilitzen@ait.gu.se
1Raes, Annelies, Vanneste, Pieter, Pieters, Marieke, Windey, Ine, Van Den Noortgate, Wim, & Depaepe, Fien. (2020). Learning and instruction in the hybrid virtual classroom: An investigation of students’ engagement and the effect of quizzes. Computers and Education, 143, 103682.
