Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lärandemål

Att skriva förväntade studieresultat

Ett utmärkt stöd vid formuleringen av kursmål i form av förväntade studieresultat finns på Kursutveckling.se. Här hittar du bland annat skriften ”Att skriva förväntade studieresultat – Stöd för att skriva förväntade studieresultat på kursnivå”. Skriften ger råd och tips om hur du kan arbeta med att uttrycka de förväntade studieresultaten på ett systematiskt och effektivt sätt. Du kan även använda det interaktiva verktyget ”Kursverkstaden” där du får stöd i att säkerställa att kursen är utformad så att de förväntade studieresultaten, examinationen och läraktiviteterna harmonierar väl med varandra utifrån den så kallade ”Constructive alignment”-modellen.

När man formulerar kursens förväntade studieresultat är det viktigt att tänka på vad som krävs för att bli godkänd och hur man examinerar det. De förväntade studieresultaten ska formuleras så precist att det klart går att säkerställa när en student uppnått målen och när en student inte gjort det. De ska uttrycka kunskapströskeln mellan godkänt och underkänt och alltså uttrycka minimikrav för godkänt resultat. Allt lärande är inte, och behöver inte heller vara, examinerbart. De förväntade studieresultaten måste inte beskriva precis allt som studenterna lär sig i kursen. Däremot ska de lärandemål som uttrycks i kursplanen examineras. Redan när man formulerar de förväntade studieresultaten bör man alltså tänka på vilka möjliga former för bedömning av måluppfyllelse man kan använda för att examinera kursen. Lärandemål som beskrivs ska speglas i det avsnitt som beskriver kursens innehåll. Om kursen är uppdelad i olika delkurser, bör det framgå vilka lärandemål som examineras i respektive delkurs.

För kurser som ingår i en examen är det förstås viktigt att också tänka på de förväntade studieresultaten i relation till examensmålen. Målen måste då förhålla sig till examensmålen och till målen i de övriga kurserna som ingår i examen.

Tänk också på att inte ha för många förväntade studieresultat i en kurs. En god tumregel kan vara att kurser på 7,5–15 hp har mellan 5 och 8 förväntade läranderesultat. Dock är discipliner olika och tumregeln ska därför ses som vägledande i mer generella termer.

Omfattande förändringar av lärandemål innebär att en ny kursplan och en ny kurskod ska fastställas.

Exempel på användbara aktiva verb

Nedanstående länk innehåller förslag på aktiva verb (action verbs på engelska) tillsammans med möjliga förslag på kvalifikationer för att uttrycka progression och fördjupning som kan användas vid formuleringen av kursens förväntade studieresultat.

Listor över användbara aktiva verb och användbara kvalificeringar

Progression mellan kurser

De kunskaper och färdigheter som studenterna tillgodogör sig från en kurs utgör i många fall grunden för fortsatta studier i efterföljande kurser. För kurser som på detta sätt bygger på varandra är det viktigt att utforma de förväntade studieresultaten med detta i åtanke. Efterföljande kurser kan utgöra fördjupningar eller breddningar av kunskaperna studenterna uppnått i tidigare kurser. Denna progression bör framgå tydligt i de förväntade studieresultaten för respektive kurs. Det är viktigt att de förväntade studieresultaten för en kurs inte redan examinerats i en tidigare kurs och att de inte formuleras så att de uttrycker lägre krav än vad studenterna redan uppnått i en tidigare kurs. Denna progression kan uttryckas på många olika sätt. Studenterna kan till exempel förväntas tillämpa sitt kunnande på nya områden, fördjupa sina kunskaper inom ett mer begränsat område, förväntas bli mer självständiga i sitt arbetssätt och sin förmåga att lösa nya problem eller kunna inta ett mer kritiskt eller reflekterande förhållningssätt inom ämnet eller området. Det kan också innebära att man ställer större krav på studenternas förmåga att presentera och förklara ett kunskapsområde för andra och relatera till andra områden eller till befintlig forskning inom området.

Progression i kunskapsmål kännetecknas allmänt av


  • ökande bredd/större komplexitet (fler aspekter involveras)
  • mer betoning på analys och syntes i kurser på högre nivå
  • ökande djup/större komplexitet (mer abstrakt och detaljerad nivå)
  • ökande kunskap om metodologiska begränsningar och möjligheter

Progression i färdighetsmål kännetecknas allmänt av

  • ökande självständighet i problemlösning och utförande
  • ökande krav på professionalism i tillämpningen av färdigheterna
  • ökande förmåga att kommunicera kunskaper till andra

Progression i mål rörande värderingsförmåga och förhållningssätt kännetecknas allmänt av

  • ökande självständighet i bedömningar och värderingar
  • ökande betoning av kritiskt tänkande
  • ökande ansvar för det egna lärandet
  • ökande ansvar i relation till ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområde

Progression i utbildningen och mellan kurser uttrycks tydligast i formuleringen av de förväntade studieresultaten, det vill säga lärandemålen i en kursplan. Detta kan göras på många olika sätt. Viktiga aspekter att lyfta fram är att utbildningen och kurserna gör att studenterna vinner ökad kunskap och fördjupad förståelse. Här är valet av aktivt verb och lämpliga kvalificeringar av dessa av central betydelse.

Checklista

Gå igenom nedanstående punkter – fick du med allt?

Studieresultaten

  • är examinerbara
  • är uttryckta i termer av aktiva verb
  • uttrycker miniminivåer för godkänt betyg
  • är rimliga i antal givet antal poäng och nivå (grund, avancerad)
  • uttrycker en progression relativt föregående kurs

 

Snabbval

Kontaktperson för Skriv en kursplan

Olof Siverbo
Skicka e-post till Olof

Sidansvarig: Olof Siverbo|Sidan uppdaterades: 2020-10-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?