Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Examination - information och tips

På den här sidan hittar du tips för dig som ska konstruera examinerande uppgifter. En särskild avdelning handlar om flervalsfrågor. Du hittar också information om begreppen validitet och reliabilitet.

Delar av innehållet är hämtat från råd och rekommendationer som publicerats vid Uppsala universitetUmeå universitet och SLU.

  • Förslag vid konstruktion av examinerande uppgifter
    • Tänk först igenom hur de olika frågorna ska bedömas, s.k. bedömningskriterier, och vad som krävs för ett visst poäng.
       
    • Håll språket i uppgiften så enkelt det går. Anpassa ordval och grammatik utifrån studenternas nivå. Undvik svåra ord och "tung" terminologi (om det inte uttryckligen ska mätas i tentan).
       
    • Tänk igenom hur de olika frågorna språkligt ska bedömas i relation till lärandemål som ska examineras.
       
    • Undvik negationer (att fråga efter vad något INTE är). Om negationer ändå ska ingå, markera dem tydligt med fetstil och/eller versaler.
       
    • Undvik onödig text som bara fungerar som utfyllnad och som inte tillför något till frågeställningen eller förståelsen av instruktionerna. Sådan text tar bara tid och energi från studenterna utan att ge dig mer information om deras kunskaper. Ett förslag är att du ser över dina formuleringar ur ett inkluderande perspektiv. Om tentan däremot ska mäta t.ex. informationssökning är distraherande information kanske ett måste.
       
    • Undvik trickfrågor eller frågor som är avsedda att vilseleda studenten. Allt sådana frågor bidrar till är att identifiera vilka studenter som ser igenom tricket, inte vilka studenter som faktiskt besitter de kunskaper och färdigheter du efterfrågar. Fråga rakt ut istället. Vad det är du vill ha svar på?
       
    • Undvik två frågor i samma fråga. Om du vill veta mer än en sak i en viss fråga, dela upp den i underfrågor (a, b och c) så att det blir tydligt för studenten exakt vad du vill ha svar på.
       
    • Fråga inte efter åsikter om det finns ett tydligt korrekt svar. Undvik frågor av typen "Vad tror du ..." och "Hur skulle du göra ..." såvida det inte uttryckligen är studentens resonemang eller argument du vill mäta, utifrån de förväntade studieresultaten.
       
    • Skapa tydliga bedömningsanvisningar. Säkerställ att du vet hur du ska bedöma din tenta genom tydliga rättningsmallar och bedömningsanvisningar med relevanta kriterier och information om vad som krävs för olika betygsnivåer eller poäng. Kommunicera denna information till studenterna.
       
    • Dubbelkolla också att kriterierna i dina bedömningsanvisningar är relevanta utifrån lärandemålen.
       
    • Dubbelkolla att villkoren för bedömning i anvisningen också tydligt framgår för studenten i instruktioner till det som examineras. Det är annars mycket lätt hänt att studenten svarar på ett sätt som är rimligt utifrån instruktionerna, men inte alls vad du hade tänkt dig utifrån dina bedömningsanvisningar.
       
    • Ange det maximala omfånget per fråga så att du inte får hela uppsatser att rätta, t.ex. "max 500 ord".
  • Konstruktion av flervalsfrågor

    Varje fråga bör ha en inledning (en s.k. stam) som följs av en fråga. Efter frågan följer ett antal alternativ (påståenden) där ett av alternativen motsvarar det som bäst matchar/besvarar stammen och frågan. Nedan ges ett påhittat exempel som kunde ha förekommit inom medicin:

    För en bukoperation lägger narkosläkaren in en epiduralkateter mellan de nedre bröstkotorna för att ge smärtlindring efter operationen.

    Vilket påstående angående lokalisationen på epiduralkatetern är mest korrekt?

    A. Katetern läggs strax innanför dura mater

    B. Katetern läggs in mellan archnoidalhinnan och dura mater

    C. Katetern läggs in mellan duramater och kortbenen

    D. Katetern läggs in i subarachnoidalt

    Inledningen till frågan kallas stam. Stammen ska i exemplet ovan ge en klinisk eller vetenskaplig bakgrund till själva frågan, och stammen ska också vara kopplad till frågan. Du kan med fördel använda bilder, figurer, tabeller etc. i stammen.

    Frågan ska vara specifik och direkt relaterad till stammen. Undvik negationer och undvik att fråga vad som INTE är sant.

    Till varje fråga anges ett rätt svar, alternativ det svar som stämmer bäst. Övriga svarsalternativ kallas i mätsammanhang för distraktorer och ska vara felaktiga alternativt stämma sämre än det önskade svaret.

    Några tips för konstruktionen av svarsalternativen:

    • Svarsalternativen måste grammatiskt stämma med ingressen, annars kan det bli en ledtråd om att svarsalternativet är felaktigt.
       
    • Se till att alternativen är ungefär lika långa och lika komplicerade. Om det rätta svaret är längre än de övriga kan det vara en vägledning.
       
    • Ett ord som finns i stammen och som återkommer i ett av alternativen kan avslöja om ett alternativ är rätt.
       
    • I Högskoleprovet finns exempel i det s.k. NOG-provet (det numeriska logiska provet) på hur du kan använda exakt samma svarsalternativ till samtliga frågor. Se t.ex. uppgift 23–28 i Högskoleprovet våren 2019 (UHR:s webbplats).
       
    • Samla frågor av liknande typ i teman (se exemplet från Högskoleprovet ovan).
       
    • Gör en tydlig förstasida samt ingresser till varje frågetema. Det är viktigt att du språkgranskar stam, fråga och svarsalternativ.
       
    • Blanda aldrig olika antal av svarsalternativ till varje fråga (t.ex. fråga 1 har fyra svarsalternativ, fråga 2 har sex svarsalternativ, fråga 3 har fem svarsalternativ etc). Om du vill variera antal svarsalternativ är rekommendationen att du sätter ihop dem till olika områden (Fråga 1–6 har sex svarsalternativ, fråga 7–10 har fyra svarsalternativ etc). Tydliggör det för deltagarna.

    Glöm inte att variera dina examinationsformer! Som inspiration i sammanhanget rekommenderas den här webbsidan hos National Board of Medical Examination. Även om sidan först och främst vänder sig till personer inom det medicinska området kan personer från andra vetenskapsområden ha stor nytta av det som just behandlar frågekonstruktion av flervalsfrågor.

  • Validitet och reliabilitet

    Två viktiga bedömningsaspekter som man alltid ska ta hänsyn till vid konstruktion av tentamen och tentamensfrågor är reliabilitet och validitet.

    Reliabilitet handlar om tillförlitligheten av det du mäter genom din examination. Grundidén är att du ska mäta med så god precision som möjligt. Ett enkelt sätt att få en uppfattning om tillförlitligheten är att låta några kollegor, oberoende av varandra, granska och kommentera den tentamen som du konstruerat.

    Validiteten anger relevansen i din examination. Mäter du, kanske tillsammans med kollegor, det som du/ni avser att mäta med era frågor? Här ska överenstämmelsen mellan måldokument och mätning vara så hög som möjligt.

    Det finns olika former av validitet. Den som kan anses vara något överordnad är begreppsvaliditeten. Används adekvata begrepp i de frågor som tentan bygger på? Tänk också på frågestammens och frågans komplexitet. En enkel grundregel är att ju enklare frågestam desto större blir mätsäkerheten. Alltför stor komplexitet med många stimuli och begrepp i en och samma fråga mäter snarare någon form av språklig förmåga än det som du kanske förväntar dig att frågan ska mäta.

    En ytterligare aspekt är s.k. face validity, d.v.s. hur studenten upplever själva tentans utformning. En rekommendation är att du samlar ihop frågor av samma typ till ett tema (kluster). Gärna med en gemensam tematisk överskrift. Var i sammanhanget inte rädd för att använda bilder och foton eller annat som kan stödja studentens minne.

    I instruktionerna till examinationen, oavsett form, rekommenderas att du är så tydlig som möjligt. Följande exempel är påhittad information till en tentamen i logopedi:

    Tentamen består av sammanlagt 110 frågor uppdelade i 3 delar (100 flervals och 10 öppna frågor).

    Del I Kommunikation och ätsvårigheter: består av 50 flervalsfrågor med 4 svarsalternativ varav ett är rätt svar. Ett rätt svar ger 1 poäng/fråga. Maxpoäng på del I är 50 poäng.

    Del II Kommunikation och sväljsvårigheter: består av 50 flervalsfrågor med 4 svarsalternativ. Ett rätt svar ger 1 poäng/fråga. Maxpoäng på del II är 50 poäng.

    Del III Röstbehandling: består av 10 öppna frågor. Varje fråga ger 1-4 poäng/fråga. Totalt ger delprov 3 max 40 poäng.

    Maxpoäng delprov 1 – 3: 140 poäng (50 + 50 + 40).

    För godkänt gäller 60% på varje del.

    Ett examinerande moment bör inte av studenten uppfattas som något som är klurigt (som en rebus eller liknande) eller innehålla vilseledande information.

    Underskatta inte flervalsfrågor, även om de kan förefalla banala och rättsosäkra. Flervalsfrågor kan digitalt, med fördel ha förhållandevis kort inlämningstid. Flervalsfrågor kan också genomföras som ett komplement till en skriftlig eller muntlig tentamen.

Examination på distans

Läs mer om examination på distans

Läs mer

Länkar till styrdokument och resurser kring examination hittar du i Lärarhandboken:

Examination (i Lärarhandboken)

Snabbval

Kontaktinformation

Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Plan 1

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Olof Siverbo|Sidan uppdaterades: 2021-01-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?