Råd till doktorandhandledare

Att handleda en forskarstuderande från antagning till disputation är något av det mest givande en akademiker kan göra under sitt yrkesliv. Det är emellertid inte alltid en helt okomplicerad process och den pedagogiska synen på doktorandhandledning har förändrats mycket under de senaste decennierna.

Om handledning tidigare beskrevs som att en mästare med sitt exempel vägleder en lärling till att bli en duglig forskare, så beskriver den pedagogiska litteraturen idag doktorandhandledning som en professionaliserad och mångdimensionell process. Under denna process ska handledaren givetvis stötta doktoranden vid produktionen av en doktorsavhandling, men det viktigaste resultatet av forskarutbildningen är att studenten utvecklas till en kompetent och självständig forskare.

Regler

Göteborgs universitet har generella regler för forskarutbildning och handledning. På varje institution finns även en allmän studieplan för det eller de ämnen/utbildningsområden inom vilka institutionen bedriver forskarutbildning. De universitetsgemensamma reglerna och institutionens allmänna studieplan sätter ramarna för forskarutbildning och handledning. Som handledare bör du ha koll på båda dessa dokument.

Förväntningar

För att handledningen ska fungera bra är det viktigt att doktorand och handledare klargör vad de förväntar sig av varandra. Det är inte alltid allas förväntningar kan realiseras, men genom ett samtal om förväntningar i början av handledningsrelationen skapas ömsesidig förståelse, vilket kan förebygga att problem uppstår längs vägen.

Feedback och feed forward

En central del av handledarskapet är att kontinuerligt lämna feedback på doktorandens arbete. Generellt för bra feedback gäller:

1. Kom överens med doktoranden om när du ska få arbetet, när handledningsmötet ska äga rum och vad ni ska prata om.
2. Läs igenom doktorandens arbete noga före handledningsmötet.
3. Ge både positiv och negativ kritik.
4. "Feed forward" betyder att handledarens kritik är konstruktivt framåtblickande och att doktoranden lämnar handledningen med en rimlig strategi för hur problem och frågor kan hanteras.

Den vanligaste kritiken från doktorander gäller just sen och/eller okonstruktiv feedback, men det finns relativt enkla metoder för att inte göra sig förtjänt av denna kritik.

Samtal

Bra handledning vilar på det goda samtalet. För handledaren innebär detta att lyssna, förutom att ge doktoranden feedback, råd och erfarenheter. En handledare som glömmer av, inte hinner eller inte orkar lyssna får svårt att se vart doktoranden och forskningsprocessen är på väg.

Hur tillgänglig ska en handledare vara?

Hur tillgänglig ska en handledare vara för sin doktorand? Är det alltid OK att ringa eller knacka på dörren, eller gäller endast avtalade mötestider? Denna och liknande frågor är föremål för mycket diskussion, och något entydigt eller allmängiltigt svar finns inte. Det underlättar dock att se på relationen som professionell, och att komma överens om en grad av tillgänglighet som fungerar för båda parter.

Administration

Med handledarskapet följer ett antal administrativa rutiner som måste genomföras. Exempel kan vara att årligen tillsammans med doktoranden uppdatera den individuella studieplanen (ISP), organisera obligatoriska seminarier, rekrytera betygskommitté till disputationen och liknande. Somliga av dessa rutiner är gemensamma för all forskarutbildning i Sverige, medan andra är specifika för en viss institution. För att undvika att denna administration blir betungande eller stressig är det bra att från början ta reda på vad som gäller och (där så är tillämpligt tillsammans med doktoranden) planera in även administration som en del av handledningen. I doktorandreglerna och institutionens allmänna studieplan finns de flesta administrativa rutiner inskrivna, men på många institutioner finns även etablerad praxis som inte alltid är tydligt nedtecknad. Fråga en senior kollega, exempelvis examinatorn på forskarutbildningen, om det senare är fallet.

Individuell studieplan (ISP)

Innehållet i ISP:n är delvis en tidsplan men ska också beskriva / hålla reda på doktorandens kurser, aktiviteter och själva forskningsprojektet. Den ska också innehålla resultat och framsteg vilka visar doktoranden hur arbetet med avhandlingen och utvecklingen mot att bli en oberoende forskare framskrider. Handledaren ska tillsammans med doktoranden uppdatera ISP:n regelbundet. Anteckningarna i ISP:n gör att både handledaren och doktoranden kan se hur samstämmiga de är om projektet, och de kan bli påminda om saker som kan ha missats. Innehållet i ISP:n kan även beskriva interaktion med handledare, examinator, vetenskapssamhället och samhället. Examinatorn kan ta också ta del av ISP:n och bekräfta framsteg i projektet samt ge feedback både till doktoranden och handledaren.

Utvärdering

Det är bra att med jämna mellanrum lyfta blicken och ha ett samtal om själva handledningen. Hur upplever doktorand och handledare sin relation, sin kommunikation, forskningsprocessen och liknande? Är det något vi kan ändra så att handledningen och forskarutbildningen fungerar ännu bättre? Planera gärna in speciella tillfällen som ägnas åt just detta. En del tycker att såna här utvärderande metasamtal underlättas av listor med punkter som doktorand och handledare kan gå igenom tillsammans.