Upphovsrättens grunder

Ideell rätt

Den ideella rätten handlar om skaparens/formgivarens rätt att bli angiven som upphovsperson och rätten att opponera sig i det fall verket förändras så att det t.ex. vanärar upphovspersonens rykte.

Ekonomisk rätt

Upphovspersonen till ett offentliggjort verk har förfoganderätten till detta verk. Den ekonomiska rätten handlar om rätten till ersättning för verket när det används vid visning, vidareförsäljning, kopiering mm. Den ekonomiska rätten tillhör upphovspersonen, men kan genom avtal överlåtas till en annan juridisk eller fysisk person. Så kan vara fallet när material tas fram som del i utförande av tjänsten. Och upphovspersonens rätt är försedd med flera undantag, exempelvis rätt för andra att använda ett verk i undervisningen (lärare med definierad studentgrupp), rätten att citera delar av ett verk (så kallad citaträtt) samt rätten att nyttja ett verk för privat bruk.

Vad avses med ”litterära och konstnärliga verk”?

Litterära och konstnärliga verk skyddas på många sätt. Det kan handla om verket som helhet och delar av verket, så som t.ex. kan vara fallet i ett filmverk där manus, musik, fotografier mm ofta är upphovsrättsligt skyddade.

Exempel på litterära verk:

• Dikter
• Facklitteratur (t.ex. artiklar)
• Föreläsningar (t.ex. manus)
• Undervisningsmaterial (t.ex. Powerpoint-presentationer)
• Forskningsrapporter
• Datorprogram
• Datorkod
• Databaser

Exempel på konstnärliga verk:

• Konstverk
• Fotografiska verk
• Filmverk
• Sceniska verk – när de framförs
• Musikaliska verk
• Webbdesign
• Digitala illustrationer

Exempel på sådant som inte skyddas av upphovsrättslagen:

• Idéer
• Motiv
• Fakta
• Stil
• Manér

Upphovsrätten är teknikoberoende

Tillgängliggörande på internet utgör en överföring till allmänheten som kräver upphovspersonens tillstånd. Kopiering av ett digitalt publicerat verk och distribution är inte tillåten, dvs om inte den ekonomiska rätten till verket är reglerad i avtal.