Podcasts för undervisning

Världens bästa bildmedium – när det sätter igång den inre filmen i lyssnarens huvud och får lyssnaren att associera. 

Vi kan lyssna medan vi gör något annat. Med andra ord är ljudmediet tidseffektivt och ger en frihet. Det är personligt och vänder sig direkt till den enskilde lyssnaren. Eftersom vi i regel lyssnar var för sig och inte i grupp är det därför bäst att vända sig till den enskilde lyssnaren och inte prata till ”en massa”.

Att producera ljud är enkelt att komma igång med rent tekniskt. Ljudberättande kan med tiden byggas ut och göras mycket kraftfullt.

Precis som med en otydlig och dåligt strukturerad text är det lätt att tappa koncentrationen, zooma ut och flyta iväg i tankarna om innehållet är otydligt eller ointressant. Ha därför en tydlig tanke med podden, jobba med ett intresseväckande anslag som fångar lyssnaren och gärna ett löp som kortfattat lyfter vad som kommer att tas upp. Det kan kräva en del jobb och eftertanke att få en podd att bli bra innehålls- och formmässigt.

Poddar är ett passivt medium där den som lyssnar inte kan ställa frågor eller kommentera. Även om podcasts kan sägas vara ett mycket intimt medium är det ett envägsformat. Studenter kan lyssna utan att aktivt engagera sig i materialet. Detta kan leda till ytlig förståelse snarare än djupinlärning om de inte kompletteras med aktiva lärmetoder som diskussioner eller uppgifter. Under de senaste åren har det gjorts flera försök att göra poddar mer interaktiva. 

Föreläsningspoddar 

Innehåller inspelade föreläsningar som studenter kan lyssna på innan ett mer interaktivt lärtillfälle där innehållet lyfts upp och diskuteras. Kan med fördel kompletteras med till exempel handouts som lyfter upp figurer, modeller och/eller viktiga begrepp. 

Samtals- och intervjupoddar 

Lärare eller forskare samtalar med gäster, exempelvis experter eller tidigare studenter. Främjar diskussion och ger olika perspektiv på ämnet. Kan användas för att samtala om till exempel teoribildning och levandegöra detta. I en podd finns möjlighet att ställa frågor som ger fler perspektiv på det som gästen är expert på. Poddar ger utrymme för fördjupning samtidigt som det är lättsamt att lyssna på. 

Debatt- och diskussionspoddar 

Studenter och lärare diskuterar etiska frågor och kontroversiella ämnen där de argumenterar för olika ståndpunkter. Kan bidra till att utveckla kritiskt tänkande och retoriska färdigheter. 

Mikro-poddar (kortformat) 

Korta avsnitt (5–10 min) som sammanfattar viktiga begrepp eller teorier. Kan användas för repetition och självstudier. 

Studentproducerade poddar

Studenter skapar egna poddavsnitt som en del av kursuppgifter. Kan användas för att redovisa examinationer eller projekt. 

Utöver dessa format finns till exempel casebaserade poddar som bygger på verkliga fall eller scenarier kopplade till kursinnehållet och dokumentära poddar som bygger på berättande (storytelling) och narrativ pedagogik.

I ljudberättande kommunicerar du enbart genom rösten. Börja därför utforska din rösts fulla potential – anpassa den efter budskapet genom tonfall, tempo, röststyrka och betoning. Allt behöver inte ske på en gång, låt det komma med tiden. Det viktigaste är att ha energi bakom mikrofonen.

En stor del av kommunikationen består av annat än dina ord. Glöm därför inte bort kroppsspråket bara för att du är i studion. Låt både ansikte och händer jobba som vanligt. Det avspeglar sig i rösten och ett leende eller en gest hörs direkt. Om möjligt, stå gärna (avslappnat) när ni spelar in. 

Om du jobbar med manus är det klokt att så långt det går anpassa det till att kunna pratas in. Vi skriver i satser och meningar – men pratar i fraser. En fras är den tanke som vi säger på en utandning. Manus för podd ska därför vara skrivet för fraser = frasmanus. Får du andnöd när du följer manus är det sannolikt lite får långa meningar.

Poddar kan ibland leda till informationsöverflöd om de inte är välstrukturerade eller om de innehåller för mycket innehåll på en gång. Studenter kan känna sig överväldigade och ha svårt att sålla ut vad som är viktigt, vilket minskar inlärningens effektivitet. För att ge ett mer dynamiskt och engagerande lärande, kan du använda ljudlandskap. Detta kan inkludera bakgrundsmusik och ljud från autentiska miljöer för att skapa en större närvarokänsla och ta lyssnarna med till andra miljöer än studion. Du kan göra intervjuer på plats, kan till exempel vara i ett labb eller en annan spännande miljö. Med rätt appar (exempelvis Voice Record Pro) som nyttjar den potential mikrofonen i den egna mobilen har går det alldeles utmärkt att spela in med den. 

Även om mycket går att förmedla enbart genom ljudberättande kan det vara en fördel att bifoga en handout med viktiga begrepp, formler eller figurer, sådant som gör sig allra bäst visuellt. Bifoga också gärna en innehållsförteckning så lyssnarna lättare kan gå till den del av podden de vill lyssna på. 

• Andersen, R. H., & Dau, S. (2021). A Review of Podcasts as a Learning Medium in Higher Education. Academic Conferences International Limited. https://doi.org/10.34190/EEL.21.021 
• Elmgren, M., & Henriksson, A.-S. (2015). Universitetspedagogik. Norstedts. 
• Moore, T. (2024). Pedagogy, Podcasts, and Politics: What Role Does Podcasting Have in Planning Education? Journal of Planning Education and Research, 44(3), 1134–1147. https://doi.org/10.1177/0739456X221106327 

I PIL-enhetens studio på Pedagogen finns en utrustning för inspelning av podcast som alla GU-lärare är välkomna att använda för att spela in för undervisning. Man kan lägga på ljudeffekter och även ha med personer via mobiltelefon eller dator.

Utrustningen är lätt att använda. Tanken är att det ska bli en så färdig produktion som möjligt redan från början så att det inte blir nödvändigt med efterredigering, i alla fall ingen avancerad.

Utrustningen har fyra mikrofoner. Det finns möjlighet att vara fler än fyra personer, genom deltagande på distans och/eller genom att sitta två vid samma mikrofon.

En av deltagarna får ta på sig rollen som ljudtekniker/producent och ratta ljudnivåer och trycka på effektknappar.

Om man vill ha en jingel får man ta med den till studion och spela in den på en av knapparna. Tänk på att du måste ha tillåtelse av upphovsrättsinnehavare att använda ljudet i detta sammanhang.

Titta gärna på dessa två filmer för mer information om hur inspelningsutrustningen fungerar:

• An overview of the RØDECaster Pro (demonstrerar en tidigare version av programvaran men visar i stora drag hur utrustningen fungerar)
   
• Announcing RØDECaster Pro Firmware Version 2.0 (nyheter i version 2.0, september 2019)

På plats får du en kort handledning och sedan är det bara att prova sig fram. Inspelningen sparas på ett mikro-SD-kort eller direkt på din dator. Ljudfilen kan sedan laddas upp till lärplattformen eller till GU Play och kanske publiceras som en publik podcast.

Bokning

Utrustningen finns i PIL-studion, Pedagogen Hus A vid Grönsakstorget. Vill du använda utrustningen? Kontakta oss på epostadressen pil-studiosupport@gu.se och ange några förslag på tider.

Mer information

Läs mer om utrustningen, t ex hur du kan spela in flera kanaler (multitrack) direkt in i ett ljudredigeringsprogram för mer avancerad redigering på din dator:

• RØDECaster Pro

På Youtube finns många filmer som visar olika funktioner mer i detalj:

• Spellista RØDECaster Pro