Behörighetsgivande högskolepedagogik 1: Baskurs (PIL101)

SCHEMAN HÖSTEN 2025

• Schema Svenska Campus 1 (v. 35–42)
• Schema Svenska Campus 2 (v. 35–42)
• Schema Engelska Campus 1 (v. 35–42)
• Schema Engelska Nät 1 (v. 35–42)
• Schema Svenska Campus 3 (v. 36–43)
• Schema Svenska Nät (v. 36–43)
• Schema Engelska Campus 2 (v. 36–43)
• Schema Svenska Campus 4 (v. 45–3)
• Schema Engelska Nät 2 (v. 45–3)

SCHEMAN VÅREN 2025

• Schema Svenska Campus 1 (v. 4–11)
• Schema Svenska Nät (v. 4–11)
• Schema Svenska Hybrid (v. 4–11)
• Schema Engelska Campus 1 (v. 4–11)
• Schema Engelska Nät 1 (v. 4–11)
• Schema Svenska Campus 2 (v. 7–15) 
• Schema Engelska Campus 2 (v. 8–15) 
• Schema Engelska Nät 2 (v. 14–22, paus v. 16) 
• Schema Svenska Campus 3 (v. 14–22, paus v. 16)

MODULBESKRIVNING

Modulen syftar till att ge grundläggande kunskaper om lärandeteorier och studenters lärande i högre utbildning. Modulen ger möjlighet att utveckla kunskaper om lärandeprocessen, förmågan att stödja lärande samt ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen. Det kollegiala samtalet och erfarenhetsutbytet har en central roll i modulen.

Sammantaget är modulen Introduktion till högskolepedagogik tänkt att utgöra en plattform för kommande högskolepedagogiska fördjupningar. Modulen är därför obligatorisk och måste läsas före övriga moduler.

Modulen är uppdelad i fyra avsnitt. I första avsnittet behandlas högskolepedagogikens historia och de institutionella ramar som format och formar utbildningen på universitetet.

Andra avsnittet fördjupar teorier och perspektiv på lärande. Med utgångspunkt i teorin diskuteras olika sätt på vilka forskare under olika epoker har konceptualiserat lärande och hur spår av olika lärandeteorier kan upptäckas även i dagens undervisningspraktik såväl på campus som online.

Tredje avsnittet behandlar studenternas lärmiljöer, med fokus på frågor om tillgänglighet, likabehandling och breddat deltagande. Delen ger också möjligheter att reflektera över de mindre självklara sätt på vilka våra undervisningsval kan påverka hur studenter kan (eller känner att de kan) fullt ut delta i sina studier.

Fjärde avsnittet fördjupar frågor om lärande och bedömning som betydelsefulla och avgörande moment i högre utbildning. Här diskuteras särskilt möjligheten att designa bedömningsaktiviteter som inte bara mäter utan också påverkar studenters lärande positivt.

I samband med varje avsnitt skriver deltagarna loggboksinlägg, där de reflekterar över innehållet. Modulen avslutas med ett slutseminarium där utvalda reflektioner från loggböckerna diskuteras.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna:

• Diskutera den historiska och samtida kontexten för högre utbildning.
• Relatera pedagogiska koncept till teoretiska perspektiv i en högskolepedagogisk kontext.
• Diskutera policys rörande tillgänglighet och inkludering och dess tillämpningar inom högre utbildning.
• Diskutera och analysera bedömning och dess koppling till lärande inom högre utbildning.
• Reflektera över egna och andras högskolepedagogiska praktiker baserat på erfarenhet, vetenskaplig och/eller konstnärlig grund och litteratur.

Omfattning: 60 timmar

Längd: Ca 8 veckor

Genomförande: Föreläsning, seminarier, gruppdiskussioner

Litteratur: Obligatorisk litteratur till alla tillfällen. Modulens litteraturlista publiceras senast åtta veckor innan modulen startar på webbsidan Litteraturlistor för PIL-enhetens kurser.

OM OUTNYTTJAD PLATS

Om du avbokar sent eller uteblir så fakturerar vi en summa. Läs mer

TIDSPERIODER HÖSTEN 2025

Legala modulen ges åtta gånger under höstterminen 2025. För att kunna delta vid modulens enda träff behöver du först genomföra självstudier som motsvarar 12 timmar. Först ska du ta del av det studiekompendium som beskriver vad du ska göra. Därefter läser du de texter, policys och lagtexter som ingår i förarbetet. Därpå genomför du ett quiz som kräver 8 poäng för att bli godkänd.

Därefter sker träffen, som innehåller föreläsning samt grupparbete kring särskilda fall som valts ut.

Datum och tider:

• Engelska Nät 1: Start 25 augusti. Träff 2 september kl. 9–12.
• Svenska Campus 1: Start 27 oktober. Träff 6 november kl. 13–16.
• Engelska Campus: Start 3 november. Träff 10 november kl. 13–16.
• Svenska Nät: Start 10 november. Träff 17 november kl. 13–16.
• Svenska Campus 2: Start 17 november. Träff 25 november kl. 9–12.
• Engelska Nät 2: Start 1 december. Träff 10 december kl. 13–16.
   
• För doktorander, Svenska Campus: Start 7 januari. Träff 14 januari kl. 9–12.
• För doktorander, Engelska Nät: Start 8 januari. Träff 15 januari kl. 9–12.

OBS: Doktorander är välkomna att söka alla modultillfällen, alltså inte bara de som speciellt vänder sig till doktorander.
 

TIDSPERIODER VÅREN 2025

Datum och tider:

• Engelska Nät 1: Start 20 januari. Träff 28 januari kl 9–12.
• Engelska Campus 1: Start 17 mars. Träff 25 mars kl 13–16.
• Svenska Campus 1: Start 31 mars. Träff 8 april kl 13–16.
• Svenska Campus 2: Start 28 april. Träff 7 maj kl 13–16.
• Svenska Nät: Start 29 april. Träff 8 maj kl 9–12.
• Engelska Nät 2: Start 19 maj. Träff 27 maj kl 9–12.
   
• För doktorander, Svenska Campus: Start 19 maj. Träff 26 maj kl 9–12.
• För doktorander, Engelska Nät: Start 19 maj. Träff 28 maj kl 9–12.

MODULBESKRIVNING

Legala modulen ger en introduktion till de regelverk som vi lärare måste förhålla oss till. Förutom att introducera några grundläggande idéer om rättsstatsprincipen, behandlar modulen också de regler och föreskrifter som styr svensk högre utbildning, inklusive Göteborgs universitet. Frågor diskuteras utifrån hur högre utbildning är organiserad och den formella strukturen för kurser och studieprogram.

Under arbetet med modulen diskuterar vi de centrala reglerna i förvaltningslagen, högskolelagen och högskoleförordningen. Modulen behandlar även policydokument som till exempel rutiner för rapportering av misstänkta disciplinära överträdelser, samt regler och föreskrifter för program, examinationer och kursplaner. Regler som styr hantering av officiella dokument såsom e-post men också användning och återanvändning av undervisningsmaterial kommer att diskuteras.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna:

• Redogöra för och diskutera förutsättningar för lärares pedagogiska arbete utifrån relevanta lagar, förordningar samt lokala styrdokument vid lärosätet

Omfattning: 15 timmar

Längd: Ca 2 veckor

Genomförande: Quiz, föreläsning, seminarium och gruppdiskussioner

Litteratur: Kompendium, lagar och regler som nås via modulens Canvas-sida

SCHEMAN HÖSTEN 2025

• Schema Engelska Campus 1 (v. 35–38)
• Schema Engelska Campus 2 (v. 44–47)
• Schema Svenska Campus 1 (v. 45–48)
• Schema Svenska Campus 2 (v. 50–3)
• Schema Engelska Campus 3 (v. 50–3)

SCHEMAN VÅREN 2025

• Schema Engelska Campus 1 (v. 4–8, paus v. 7)
• Schema Engelska Campus 2 (v. 12–15)
• Schema Engelska Nät (v. 12–15)
• Schema Svenska Campus 1 (v. 18–21)

MODULBESKRIVNING

Denna modul syftar till att ge deltagarna praktisk träning i att planera, genomföra och utveckla undervisning med fokus på studenters lärande. Modulen erbjuder en möjlighet att förbättra undervisningsfärdigheter genom en strukturerad process av träning, återkoppling och reflektion.

Modulen inleds med en introduktion där metoder och verktyg för att främja lärande presenteras, tillsammans med principer för att ge och ta emot återkoppling. Introduktionen syftar till att skapa en gemensam förståelse för undervisning som stödjer studenters lärande. 

Därefter planerar och genomför deltagarna en kort lektion, kallad minilektion, i små grupper. Under detta moment får varje deltagare konstruktiv återkoppling från såväl gruppen som läraren. Minilektionerna spelas in för att möjliggöra ytterligare reflektion. Efter genomförandet av den första minilektionen skriver deltagarna en individuell reflektion baserad på inspelningen. Reflektionen syftar till att identifiera styrkor, förbättringsområden och konkreta förslag på åtgärder för att utveckla undervisningen.

Med utgångspunkt i reflektionen och återkopplingen från den första minilektionen planerar och utvecklar deltagarna en ny minilektion. Den nya lektionen genomförs i samma grupp och följer samma struktur för återkoppling. Målet är att deltagarna ska kunna omsätta lärdomar i praktiken och påvisa progression i sin undervisningsförmåga.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna:

• Planera, genomföra och utveckla undervisningsmoment inom det egna ämnet med fokus på studenters lärande
• Diskutera studenters lärande i relation till konkreta undervisningsmoment

Omfattning: 25 timmar

Längd: Ca 4 veckor

Genomförande: Föreläsning, minilektion i två steg med tillhörande kamratrespons

Litteratur: 

• Sutherland, K. A. (2021) "The four Cs of effective classroom teaching". I Hunt, L. & Chalmers, D. (Red.), University Teaching in Focus (s. 112-134). Routledge.

SCHEMA HÖSTEN 2025

• Schema Svenska Campus (v. 45–48)

SCHEMA VÅREN 2025

• Schema Svenska Campus (v. 18–21)

MODULBESKRIVNING

Modulen syftar till att ge deltagarna möjlighet att, utifrån litteratur och egna erfarenheter, utveckla en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Deltagarna kommer att få diskutera och utvärdera pedagogiska och didaktiska val, samt reflektera över rollen som universitetslärare i mötet med heterogena studentgrupper. Modulen är också ett tillfälle att fördjupa sin förståelse för relevant lagstiftning och politiska intentioner inom området tillgänglighet och inkludering i relation till den egna praktiken. 

Inledningsvis kommer perspektiv på tillgängliga och inkluderande lärmiljöer att presenteras och diskuteras, utifrån förberedelser som deltagarna får göra inför modulens första träff. Deltagarna kommer att arbeta såväl enskilt som gemensamt i grupp med bland annat case och undervisningsplanering. Modulen avslutas med en skriftlig eller inspelad planering utifrån de perspektiv på tillgänglighet och inkludering som behandlats i modulen. 

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna:

• Planera tillgänglig och inkluderande undervisning utifrån högskolepedagogisk forskning, egna och andras erfarenheter, samt kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar 
• Diskutera och problematisera villkor för att möta heterogena studentgrupper i undervisning på ett tillgängligt och inkluderande sätt med utgångspunkt i högskolepedagogisk forskning, samt egna och andras erfarenheter 

Omfattning: 25 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, undervisningsplanering

Litteratur:

• Jälknäs, A. & Wåxberg, H. (2023). Skapa en tillgänglig lärmiljö: högskolepedagogens handbok. Stockholm: Natur & Kultur.
• Stigmar, M. (Red.) (2023). Inkluderande högre utbildning: breddad rekrytering, breddat deltagande och studentaktivt lärande. Lund: Studentlitteratur.

Vidare läsning:

• Björklund, E., Magnusson, L. O. & Fernström, I. (2023). Lärares perspektiv på breddat deltagande i högre utbildning: mångfald, omsorg och merarbete. Högre utbildning, 13(1), 58–71. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1756888/FULLTEXT01.pdf
• Clouder, L., Karakus, M., Cinotti, A., Ferreyra, M. V., Fierros, G. A., & Rojo, P. (2020). Neurodiversity in higher education: a narrative synthesis. Higher Education,  80, 757–778. https://doi.org/10.1007/s10734-020-00513-6
• Gibbons, P. (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
• Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. (2023). Hållbara och tillgängliga lärmiljöer. https://www.gu.se/samhallsvetenskap/om-oss/hallbara-och-tillgangliga-larmiljoer
• SFS 2008:567. Diskrimineringslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/

SCHEDULE AUTUMN 2025

• Schedule, English Hybrid (week 49–3)

The autumn module is offered in a hybrid format, allowing participants to choose between attending on campus or remotely via Zoom.

SCHEDULE SPRING 2025

• Schedule, English Campus (week 18–21)

MODULE DESCRIPTION

The module’s aim is to support teachers at University of Gothenburg who seek to develop their professional competence in teaching with and through writing. By focusing on designing or re-designing a particular writing task from participants teaching practices, we will discuss the various competencies writing task instructions are asking from the work of students (and teachers).  The starting point of the module is that writing is a form of articulation, and a tool for thinking. Writing is also the primary mode of communication at the university. Therefore, arriving at a mutual understanding of expectations for writing between teachers and students is critical to a meaningful academic experience and will provide tools for ongoing development in communication and academic literacy.

The module will offer theoretical and didactic support in higher education teaching related to the development of written assignment instructions from an academic language and writing perspective.

Pedagogical theory will be explored in conjunction with course curriculum, facilitating reflective practice focused on assignment instructions in connection to; expectations on the assignment writing produced; expectations on student knowledge and skill required to accomplish assignments as instructed, and; the design and delivery of assignment instructions in relation to these expectations.

Additionally, in order to facilitate a constructive alignment approach to curriculum design and delivery, assignment instruction design will be examined in connection to evaluation criteria and feedback practices from both pedagogical and academic writing perspectives. A variety of models will be used to explore this reflective and productive practice, including the concept areas of genre knowledge, academic writing conventions, and writing enriched curriculum.

Learning outcomes: After completion of the module the participant is expected to be able to:

• Recognize and reflect critically on the competencies and knowledge required of students to complete written tasks according to the form and function of assignment instructions in higher education.
• Design higher education academic writing assignment instructions anchored in academic writing and academic literacies that represent explicit assessment criteria expectations of students.

Time required in total: 25 hours

Length of module: 4 weeks

Form of delivery: Lectures, seminars, workshops

LITERATURE

• Bean, J.C. (2011). Engaging Ideas. Wiley, San Francisco.
• Biggs, J. (2014). Constructive alignment in university teaching. HERDSA Review of Higher Education, 1, 5-22.
• De Krom, G. (2023). Approaches to written assignments – how students write, and instructors read. Assessment & Evaluation in Higher Education, 48(1), 67-76.
• McGrath, L., Negretti, R. & Nicholls, K. (2019) Hidden expectations: scaffolding subject specialists' genre knowledge of the assignments they set. Higher Education, 78, 835–853.
• Nicol, D. (2010). From monologue to dialogue: improving written feedback processes in mass higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education, 35(5), 501-517.
• Tardy, C. (2016). Beyond Convention: genre innovation in academic writing. University of Michigan press, USA.
• Tardy, C. M.  (2009) Building genre knowledge. West Lafayette, IN: Parlor Press.

SCHEMAN HÖSTEN 2025

• Schema Engelska Campus (v. 36–40)
• Schema Svenska Campus (v. 45–49)
• Schema Svenska Nät (v. 49–3)
• Schema Engelska Nät (v. 49–3)

SCHEMAN VÅREN 2025

• Schema Engelska Nät 1 (v. 4–8)
• Schema Engelska Nät 2 (v. 12–17, paus v. 16)
• Schema Svenska Nät 1 (v. 18–22)

MODULBESKRIVNING

Modulen syftar till att ge deltagarna möjlighet att vidareutveckla utformning och planering av sin undervisning. I modulen kommer deltagarna även att få möjlighet att utveckla sin förmåga att motivera sina pedagogiska beslut grundat i vetenskaplig litteratur och erfarenhet. Modulen är tänkt som ett tillfälle för deltagarna att i ett kollegialt sammanhang planera, utveckla och motivera ett konkret undervisningsmoment, t.ex. en föreläsning, en laboration eller ett seminarium, från grunden.

I undervisningsskissen kommer deltagarna att i skriftlig form beskriva momentets syfte, innehåll och möjliga pedagogiska utmaningar i relation till dess specifika undervisningskontext. Med utgångspunkt i litteratur, egna erfarenheter och diskussioner med övriga deltagare i modulen väljer deltagaren sedan lämpliga lärandeaktiviteter och struktur för det valda undervisningsmomentet. Undervisningsskissen kommer även att innehålla en skriftlig motivering av deltagarens undervisningsplanering som inkluderar en redogörelse för vilka pedagogiska avvägningar som gjorts samt en reflektion över planen som helhet.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna: 

• planera och motivera undervisningstillfällen inom det egna ämnet, med stöd i högskolepedagogisk litteratur och beprövad erfarenhet 
• reflektera över och diskutera undervisningstillfällen, med relevans för högre utbildning 

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Seminarium, undervisningsskiss i två steg med tillhörande kamratrespons

Litteratur: Deltagaren väljer själv litteratur utifrån ämne och arbetsform

SCHEMAN HÖSTEN 2025

• Schema Engelska Campus (v. 44–48)
• Schema Svenska Campus (v. 45–49)

SCHEMAN VÅREN 2025

• Schema Engelska Campus (v. 12–17, paus v. 16)
• Schema Svenska Campus (v. 18–22)

MODULBESKRIVNING

En stor del av akademisk undervisning bedrivs i form av föreläsningar. Modulen syftar till att förbereda deltagare att föreläsa på ett studentaktivt sätt och att kunna analysera och förstå de för- och nackdelar som finns med föreläsningen som undervisningsform. Inom ramen för modulen ingår också att skapa förståelse för vad som kännetecknar kvalitativ undervisning oavsett form, och hur dessa kännetecken kan tillämpas vid föreläsning. Modulen syftar också till att ge deltagaren konkreta verktyg för att genomföra engagerande och studentaktiva föreläsningar, och riktar sig till den som är ny i undervisning vid universitetet, eller som vill utveckla sina färdigheter ytterligare.

Modulen behandlar inledningsvis lärarrollen och vad kvalitativ undervisning är, och diskuterar föreläsningens för- och nackdelar. Därefter diskuteras de sätt föreläsaren kan använda sina personliga egenskaper som verktyg för att skapa en god retorisk grund i syfte att motivera och engagera deltagarna. Därefter följer avsnitt som konkret visar hur en studentaktiv föreläsning blir till, från förberedelse till genomförande. Exempel på innehåll är planering, språklig hantering, disposition, manusteknik och framförandeteknik. Sista tillfället fokuserar på användning av Powerpoint och hur handouts efter föreläsning kan användas för att stimulera ytterligare studentaktivitet.

Modulen avslutas med praktisk tillämpning i form av en kort föreläsning.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna: 

• Planera och genomföra föreläsningar som kännetecknas av hög studentaktivitet 
• Analysera och ge förbättringsförslag på egna och andras föreläsningar 
• Reflektera över föreläsningen som undervisningsform i relation till fältet högre utbildning 

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Föreläsningar, aktivt deltagande i diskussioner och grupparbeten, samt genomförande av kort föreläsning. Deltagande på minst 5 av 6 undervisningsträffar samt genomförd och godkänd kort föreläsning krävs för intyg.

LITTERATUR

• Fleischer, H. (2025). Föreläsning som studentaktiv metod. Lund: Studentlitteratur.
• Håkansson, A. (2017). Vad ska vi med föreläsningar till? Högre utbildning, 7(2), 40-50. https://doi.org/10.23865/hu.v7.970

REFERENSLITTERATUR/VIDARE LÄSNING

• Duarte, N. (2008). Slide:ology : the art and science of creating great presentations (1st ed.). O'Reilly Media.
• Hellspong, L. Konsten att tala: handbok i praktisk retorik (3., [uppdaterade] uppl., tr. 3:10, 2017 ed.).
• Reynolds, G. (2010). Presentation zen design: simple design principles and techniques to enhance your presentations. New Riders.

SCHEMA HÖSTEN 2025

• Schema Svenska Campus (v. 45–49)

SCHEMA VÅREN 2025

• Schema Svenska Campus (v. 12–17, paus v. 16)

MODULBESKRIVNING

Seminariet är en vanligt förekommande undervisningsform inom högre utbildning, där studenter aktivt deltar i diskussioner, reflektioner och kunskapsutbyte under ledning av läraren. Seminarier kan främja en djupare förståelse för ämnet, samtidigt som kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga utvecklas. Dess flexibilitet möjliggör också individanpassat lärande där studenter ges utrymme att utforska och utveckla egna perspektiv. Seminarieformatet kan emellertid även medföra vissa utmaningar, såsom behovet av att hantera olika nivåer av förkunskaper bland studenter, skapa en inkluderande miljö och säkerställa kvalitet i diskussionerna.

Den aktuella modulen syftar till att utveckla deltagarnas kunskaper om seminariet som undervisningsform i utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. I modulen prövas och utvärderas olika sätt att organisera seminarier, och möjligheter och utmaningar relaterade till olika format diskuteras. Modulen inkluderar en uppgift som innebär att deltagarna med utgångspunkt i litteratur, egna erfarenheter och diskussioner med övriga deltagare föreslår och motiverar ett upplägg för ett seminarium. Modulen avslutas med ett tillfälle där deltagarnas förslag redovisas, diskuteras och utvärderas.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna:

• Planera och motivera undervisning i seminarieform för studenter inom det egna ämnesområdet med utgångspunkt i egna erfarenheter och högskolepedagogisk litteratur
• Diskutera och problematisera villkor för studenters lärande i relation till olika sätt att organisera seminarier med utgångspunkt i högskolepedagogisk litteratur

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Introduktion/föreläsning (1 tillfälle à 2 timmar), seminarium (1 tillfälle à 2 timmar), individuellt arbete, redovisning av eget individuellt arbete samt opposition på annan deltagares arbete (varje deltagare deltar i 1 tillfälle à 3 timmar).

Litteratur:

• Cronqvist, & Maurits, A. (2016). Det goda seminariet: forskarseminariet som lärandemiljö och kollegialt rum.
• Gonzalez, J. (2015). The big list of Class Discussion strategies: https://www.cultofpedagogy.com/speaking-listening-techniques
• Jons, L. (2015). Seminariet i högre utbildning. Erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur. (Tillgång till e-bok kommer finnas i modulens Canvas-rum.)
• Race. (2020). Making small-group teaching work. In The Lecturer's Toolkit (5th ed., pp. 213–253). Routledge. https://doi.org/10.4324/9780429060205-5
• Wickström, J. (2024). Akademisk undervisning i praktiken: handbok i läraktiviteter för seminarier. Lund: Studentlitteratur.

SCHEMAN HÖSTEN 2025

• Schema Svenska Nät (v. 45–49)
• Schema Engelska Nät (v. 49–3)

SCHEMA VÅREN 2025

• Schema Engelska Nät (v. 18–23)

MODULBESKRIVNING

Modulen syftar till att universitetslärare ska utveckla sin digitala undervisningskompetens och förtrogenhet i användandet av olika pedagogiska och digitala verktyg i nätbaserad undervisning. Modulen behandlar även hur digitala lärandemiljöer kan användas för att främja gruppers och individers lärande samt hur vi kan möta studenter på ett inkluderande sätt i digitala miljöer. Deltagarna förväntas diskutera och problematisera digitala examinationer utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan. 

I modulen planerar och utvecklar deltagarna ett nätbaserat undervisningsmoment med stöd i högskolepedagogisk litteratur och beprövad erfarenhet. Planeringen ska inkludera de instruktioner studenterna får och det för- och efterarbete som studenterna förväntas arbeta med i anslutning till undervisningstillfället. En del av uppgiften är också att reflektera över de didaktiska val som görs, samt att vidareutveckla undervisningsmomentet efter återkoppling. 

Efter modulen ska deltagare känna tilltro och visa på kompetens för att undervisa i digitala undervisningsmiljöer online.  Modulen syftar också till att ge deltagarna möjlighet att vidareutveckla utformning och planering av sin undervisning.  

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna: 

• reflektera över och diskutera arbetsmetoder och upplägg för olika typer av nätbaserad undervisning  
• planera och utveckla ett nätbaserat undervisningsmoment inom det egna ämnet med stöd i högskolepedagogisk litteratur och beprövad erfarenhet 
• diskutera och problematisera nätbaserad undervisning och digitala examinationer utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan 

Omfattning: 40 timmar 

Längd: 5 veckor 

Genomförande: Föreläsningar, seminarier, workshoppar, individuella uppgifter 

Litteratur:

• Archambault, L., Leary, H. and Rice, K. (2022). Pillars of online pedagogy: A framework for teaching in online learning environments. Educational Psychologist, 57(3), 178–191.
• Sangrà, A. (red.) (2022) Improving online teaching. Practical guide for quality online education. FUOC.
• Göteborgs universitet (2024) Tillgänglig undervisning
• Herjevik, M. (2020). Rättssäker examination. [Elektronisk resurs]. (4:e upplagan). Stockholm: Universitetskanslersämbetet (UKÄ).  
• Hrastinski, S. (red.) (2018). Digitalisering av högre utbildning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.  
• Tillgänglighet i digital lärmiljö (självstudiekurs i Canvas)

Den här modulen vänder sig enbart till dem som ska arbeta med VFU vid lärarutbildningen.
 

SCHEMA HÖSTEN 2025

• Schema Svenska Campus (v. 45–49)

SCHEMA VÅREN 2025

• Schema Svenska Campus (v. 12–17, paus v. 16)

MODULBESKRIVNING

Modulen syftar till att deltagarna utvecklar en fördjupad förståelse för och kunskap om handledning, trepartssamtal och bedömning inom de verksamhetsförlagda kurserna i lärarutbildningarna. Modulen syftar även till att ge ökad förståelse för samspelet mellan beprövad erfarenhet och vetenskapligt förhållningssätt kopplat till de verksamhetsförlagda kurserna i lärarutbildningarna.

I modulen får deltagarna möjlighet att undersöka och utveckla kunskaper om de verksamhetsförlagda momentens roll i yrkesutbildningar ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Fokus ligger på lärarutbildningarna men även andra yrkesutbildningar kan tas upp för att studera likheter och skillnader i verksamhetsförlagda moment.

Modulen ska också bidra till fördjupade kunskaper om och ökad förståelse för olika undervisningsformer inom verksamhetsförlagda kurser, så som seminariet som undervisningsform och bedömningsgrund, trepartssamtalets möjligheter och utmaningar samt lektionsobservationer.

I modulen kommer så väl summativ som formativ bedömning av examinerande moment att diskuteras, liksom rutiner för underkännande och hur nödvändiga samtal kan genomföras. En genomlysning och kritisk granskning av olika underlag som används i samband med observationer, trepartssamtal och bedömningar kommer att genomföras.

Med fokus på hur beprövad erfarenhet och vetenskapligt förhållningssätt kan samverka, genomförs ”skuggning” av en kollega under något/några verksamhetsförlagda moment alternativt intervjuer med olika aktörer i VFU-processen.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna:

• Diskutera och problematisera villkor för studenters lärande i verksamhetsförlagd lärarutbildning med utgångspunkt i högskolepedagogisk litteratur och kollegiala samtal
• Redogöra för och problematisera VFU-kurslärarens uppgifter i verksamhetsförlagd lärarutbildning med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter, samt högskolepedagogisk litteratur

Omfattning: 40 timmar

Längd: Ca 5 veckor

Genomförande: Föreläsningar, seminarier, ”skuggning” och/eller intervjuer

LITTERATUR

• P. Gerrevall, (Red.), Att bedöma lärarkvalitet. Skicklighet, lämplighet och kompetens. Natur & Kultur.
• Andeby, K., Brkovic, I. & Happstadius, E-L. (2023). Utveckling av dokument till hjälp för likvärdig  bedömning i VFU-kurser KAM-VFU VT22-VT23: Vad är det egentligen studenten ska visa för att få det här betyget? Göteborgs universitet.
• Holmqvist, M., Johansson, R., & Strand, P. (2021). ”Ögonblick i lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning : Trepartssamtalet”. I Ögonblick : en vänbok till Anders Persson om människor och deras möten (pp. 145–169). Hämtad från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22631

Unfortunately, this module is canceled in spring 2025 and also in autumn 2025.

Do your students have problems finding trustworthy sources from suitable genres for their assignments? Do they understand what to do with all the information that crops up in various media and how to filter and relate to the information? This module aims to help you improve your ability to support your students in seeking, evaluating and using information and literature – to develop information literacy – for their studies and for their future careers.

To develop subject knowledge students need the ability to interact with the different types of sources, information and data that make up the field. The competence to navigate an academic information landscape independently and deliberately is a literacy that students must have a chance to practice as part of their education. Students need scaffolding to decode the often tacit norms and practices that govern a field’s scholarly communication. At the same time, these issues are seldom explicitly the focus of teaching and examination. In this module, we will discuss and exemplify what poses challenges for the students and how information sources are used for studies and professional activities. You will be encouraged to consider and identify examples from your own field.

The information landscape is increasingly characterized by access to a very large number of sources, by new forms of disinformation and by search engines and services that are algorithm and AI powered. This entails greater insecurities around how knowledge is created and what the expectations are on how information seeking, evaluation and use should be managed in an academic as well as a professional context. We will discuss how this affects the students’ – and our own – information practices and how we address it in the classroom.

In the module we will look at strategies and methods for how the foundations for your students’ information literacy can be constructed as part of their developing subject knowledge. You will be given the opportunity to relate your own experiences to various teaching and learning methods and pedagogical perspectives. Using literature, experiences, and discussions with other participants you will develop a learning activity that requires the students to practice some aspect of information literacy. Collegial conversations and sharing of experiences will play a central part in the module.

Learning outcomes: After completion of the module the participant is expected to be able to:

• discuss and contextualize students’ learning and development of information literacy in the participant’s own field of higher education
• plan teaching sessions with focus on information literacy in the participant's own field of higher education and demonstrate how decisions are based on research and established practice

Time required in total: 40 hours

Length of course: About 5 weeks

Form of delivery: Lectures (pre-recorded), workshops, tutoring session, plan for and peer review of learning activity

LITERATURE

• Faulkner, K. J., & Ford-Baxter, T. L. (2022). Disciplinary faculty information literacy teaching practices at a large public university. College Teaching. https://doi.org/10.1080/87567555.2022.2158777
• Haider, J., & Sundin, O. (2019). How do you trust? On infrastructural meaning-making and the need for self-reflection. In U. Carlsson (Ed.), Understanding media and information literacy (MIL) in the digital age: A question of democracy (pp. 107–112). University of Gothenburg and UNESCO.
• Head, A. J., Fister, B., & MacMillan, M. (2020). Information literacy in the age of algorithms: Student experiences with news and information, and the need for change. Project Information Literacy Research Institute. https://projectinfolit.org/publications/algorithm-study/

Till den här modulen har lärare vid Konstnärliga fakulteten förtur. Andra sökande antas i mån av plats.

Modulen ges inte hösten 2025.
 

SCHEMA VÅREN 2025

• Schema Svensk Campus (vecka 12–17, paus v. 16)

MODULBESKRIVNING

Modulen Feedback och dialog i konstnärliga processer syftar till att ge en introduktion till hur och när feedback och dialog kan vara kraftfulla verktyg i undervisningen, som stöd för studenters lärande och kreativitet. Modulens lärare kommer från olika fält inom konstnärliga fakulteten. Lärarna har en lång erfarenhet av att möta studenter bland annat genom feedback och dialogmodeller i konstnärliga processer.

Modulen inleds med en introduktion som följs av tre heldagar, där tre olika ingångar till arbetet med feedback och dialog presenteras, undersöks och diskuteras gemensamt. Fokus läggs på deltagarnas egna erfarenheter och utmaningar kring feedback och dialog, och där dessa erfarenheter blir exempel på hur metoder och modeller kan användas i olika lärsituationer.

Modulen summeras under en halv dag, bland annat genom att modulens deltagare presenterar en undervisningsplanering utifrån de metoder som presenterats i modulen.

Lärandemål: Efter avklarad modul förväntas deltagaren kunna:

• Problematisera och diskutera feedbackmetoder och dialogmodeller kopplade till konstnärliga processer med relevans för högre utbildning
• Planera och diskutera undervisningstillfällen för högre utbildning med fokus på feedback och dialog, och med stöd i relevant litteratur

Omfattning: 40 timmar

Längd: 5 veckor

Genomförande: Workshoppar, seminarium

LITTERATUR

• Lerman, Liz (et al) (2003): Liz Lerman's Critical Response Process: A Method for Getting Useful Feedback on Anything You Make, from Dance to Dessert (Takoma Park: Liz Lerman dance exchange), 62 s.
• Levy, I. Martin (et al): ‘Is Teaching Simple Surgical Skills Using an Operant Learning Program More Effective Than Teaching by Demonstration?’, i Clinical orthopaedics and related research, 2016-04, Vol.474 (4), s. 945–946
• Margolis, H. & McCabe, P.:  ’Improving Self-Efficacy and Motivation: What to Do, What to Say’, i Intervention in School and Clinic (Vol.41 No.4. March 200), s. 218–227
• McGinty, Jacqueline (et al) (2013): ‘Brain-Friendly Teaching Supports Learning Transfer’, i New Directions for Adult and Continuing Education (no.137, Spring 2013), s. 49–58
• Pitt, Edd & Carless, David (2021): ’Signature Feedback Practices in the Creative Arts: Integrating Feedback Within the Curriculum’, i Assessment & Evaluation in Higher Education, 47 (6), s. 817–829
• Riordan, B. Gregory (2021): Feedback Fundamentals and Evidence-Based Best Practices; Give It, Ask for It, Use It (Routledge/Taylor & Francis Group), s 1-41
• Sokratiska samtal – dokumentation från kursen sokratiska samtal som metod (2007) (Västra Götalandregionen, Konst- och kulturutveckling, Falköping: Svärd & Söner tryckeri AB). Nås här: https://docplayer.se/9311041-Dokumentation-fran-kursen-sokratiska-samtal-som-metod-vastra-gotalandsregionen-2005-06.html (25 s.)
• William-Olsson, Magnus (red), 2014: Methodos – konstens kunskap, kunskapens konst (Linderöd : Ariel), utdrag: s. 30–35. Nås här: https://www.skriftserien.se/wp-content/uploads/2020/05/ALK05-%E2%80%93-inlaga.pdf

Övrigt obligatoriskt kursmaterial:

• A Film About Feedback, https://vimeo.com/97319636. En dokumentär om den feedbackmetod som DasArts utvecklat tillsammans med filosofen Karim Benammar (ca. 55 minuter)
• Conaway, Cameron, video What is Feedback? Feedback Definition, Types, Examples, https://www.youtube.com/watch?v=ueBdaRVtonI. (ca. 30 minuter)

Note: Only PhD students at the Faculty of Science and Technology can apply for this module.

SCHEDULE AUTUMN 2025

(*You may choose one, two, or all three workshop dates for session 2)

• Session 1: 11 November at 9.00–14.00
• Session 2*: 18 November at 9.00–12.00
• Session 2*: 25 November at 9.00–12.00
• Session 2*: 2 December at 9.00–12.00
• Session 3: 9 December at 9.00–12.00
• Session 4: 16 December at 9.00–13.00

SCHEDULE SPRING 2025 (Teaching methods for PhD students in Natural Science)

• Introduction: 25 March at 9–10 
• Session 1: 1 April at 9–14 
• Session 2: 8 April at 9–12 
• Session 2: 15 April at 9–12 
• Session 2: 22 April at 9–12 
• Session 3: 29 April at 9–12 
• Session 4: 13 May at 9–13 

MODULE DESCRIPTION

The module aims to prepare PhD students for teaching at the Faculty of Science and Technology. The module aims to give the participants the opportunity to further develop the design and planning of their teaching, with focus on the participants being PhD students. The teaching includes lectures, practical exercises, literature studies and reflection both in groups and individually via logbooks. The exercises are in didactics and methodology with a focus on leading laboratories, calculation exercises and field studies. Within base groups, the participants discuss which pedagogical decisions a teaching element contains, based on scientific literature and experience.

Based on the above, the participants will develop and motivate a concrete natural science and technology teaching element commonly used by PhD students at the Faculty of Science and Technology. This is summarized in a lesson plan with purpose, content, possible pedagogical and didactic considerations and challenges. Peer response to the lesson plan takes place before submission.

The lesson plan, lectures, literature and practical exercises form the basis for each student to plan, develop, carry out and evaluate a short oral teaching session, called microteaching. The implementation takes place in a group and the participants themselves decide the form and content of the teaching element, based on a teaching situation commonly encountered as a PhD student at the Faculty of Science and Technology. The chosen teaching element can, for example, be part of a laboratory, a field study or a calculation exercise.

The microteaching is a way to actualize different didactic aspects of teaching in the physical or digital space. Through the exercise, the participants get the opportunity to identify an interesting or problematic aspect of the teaching and then find a solution in front of a constructively critical audience. The microteaching is recorded and analyzed afterwards.

Writing a logbook is included as a mandatory part throughout the module.

Learning outcomes: After completion of the module the participant is expected to be able to:

• Discuss student learning in natural science and technology based on research and theory on teaching and learning in higher education 
• Plan, implement and critically discuss teaching activities on a scientific basis 
• Observe, reflect upon, and give formative and constructive feedback on others’ teaching activities from various didactic perspectives 
• Utilize, analyze, and communicate experiences of teaching in higher education 
• Reflect on one’s own teaching role and student learning in the context of natural science and technology 

Time required in total: 65 hours

Length of course: About 7 weeks

Form of delivery: Lectures, exercises, workshops

LITERATURE

• Bates, Anthony William (Tony). (2019). (2nd ed.) Teaching in a Digital Age. Guidelines for designing teaching and learning. (Valda delar). https://open.umn.edu/opentextbooks/textbooks/teaching-in-a-digital-age-guidelines-for-designing-teaching-and-learning-for-a-digital-age  
• Kirschner P. A., Hendrick C. (2020). How Learning Happens, Seminal works in educational psychology and what they mean in practice, Routledge. (Chapters 1, 4, 6, 12, 15, 29) 
• Kirschner, P.A., Meester, M.A.M. The laboratory in higher science education: Problems, premises and objectives. High Educ 17, 81–98 (1988). https://doi.org/10.1007/BF00130901 
• Leamnson, Robert (2000). Learning as Biological Brain Change, Change: The Magazine of Higher Learning, 32:6, 34-40, DOI: 10.1080/00091380009601765 
• Nicol, David, Thomson, Avril, & Breslin, Caroline. (2014). Rethinking feedback practices in higher education: a peer review perspective. Assessment & Evaluation in Higher Education, 39(1). (21 pages) 
• SULF (2019). Ethical guidelines for university teachers. https://sulf.se/en/work-salary-and-benefits/ethics/  
• Wheeler, L.B., Maeng, J.L., Chiu, J.L. and Bell, R.L. (2017), Do teaching assistants matter? Investigating relationships between teaching assistants and student outcomes in undergraduate science laboratory classes. J Res Sci Teach, 54: 463-492. https://doi.org/10.1002/tea.21373 

Only PhD students at the Faculty of Social Sciences can apply for this module.
 

SCHEDULE AUTUMN 2025

• Schedule, English Campus (week 45–51)

SCHEDULE SPRING 2025

• Schedule, English Campus (week 13–20, break week 16)

MODULE DESCRIPTION

Using a peer learning approach, this module aims to prepare PhD students for teaching social science subjects. The module has a practical focus on didactics. The course includes lectures, workshops, practical exercises, literature studies, and reflection exercises.

Thematically, the course addresses the planning, implementation, and evaluation of common higher education activities, including seminars and workshops, supervision, feedback, lecturing, assessment, and grading. Participants will also shadow a colleague and design and implement a learning activity.

The module is grounded in the scholarship of teaching and learning as well as the experience of teaching social science at the bachelor’s and master’s levels. Teaching and discussing controversial and sensitive topics is covered. No previous teaching experience is required.

Course assignments include written reflections on

1) the course literature,

2) experiences from shadowing a senior teacher colleague,

3) the doctoral student’s independently designed learning activity,

4) the doctoral student’s professional development as a teacher.

Active engagement and student presence at the scheduled sessions is required.

Learning outcomes: After completion of the module the participant is expected to be able to:

• Plan, implement, and evaluate teaching and assessment in higher education based on research and proven experience, with a special focus on practical techniques and methods relevant to the social sciences.
• Collect, analyse, and communicate teaching and learning experiences in social sciences, as a basis for professional development and the enhancement of educational practices.
• Think critically about teacher roles and student learning based on research in educational sciences and/or subject didactics of relevance for teaching in higher education. 
• Implement best practices for teaching on controversial and sensitive topics within the social sciences.

Time required in total: 65 hours

Length of module: 7 weeks

Form of delivery: Workshops, lectures

COURSE READINGS

Course textbook:

• Lang, J. M. (2021). Small teaching: Everyday lessons from the science of learning (2nd Edition). Hoboken, NJ: Jossey-Bass.

Mandatory readings:

• Allen, D., & Tanner, K. (2006). Rubrics: Tools for making learning goals and evaluation criteria explicit for both teachers and learners. CBE Life Sciences Education, 5(3), 197–203. https://doi.org/10.1187/cbe.06-06-0168
• Constructive Dialogue Institute. (2025). Activity guide: Structures for dialogue. https://constructivedialogue.org/assets/Activity-Guide_-Structures-for-Dialogue.pdf 
• Duong, M. & Fay, J. (2022). Successful classroom discussions begin long before anyone speaks. Times Higher Education. https://www.timeshighereducation.com/campus/successful-classroom-discussions-begin-long-anyone-speaks 
• Gooblar, D. (2019). "Introduction: The students are the material." The Missing Course: Everything They Never Taught You About College Teaching. Cambridge, MA: Harvard University Press. 1-13.
• Griffith, L. M., Griffith, C. S. & Peden, J. H. (2015). Tribes or nomads: A comparative study of collaborative learning frameworks. Teaching Anthropology, 5 (1), 53-63. https://doi.org/10.22582/ta.v5i1.324 
• Harding, N. (2022). Reasonably uncomfortable: Teaching sensitive material sensitively. In S. Young and K Strudwick (Eds). Teaching criminology and criminal justice (pp 199-224). Palgrave Macmillan.
• Howard, J. L., Bureau, J., Guay, F., Chong, J. X. Y., & Ryan, R. M. (2021). Student motivation and associated outcomes: A meta-analysis from self-determination theory. Perspectives on Psychological Science : A Journal of the Association For Psychological Science, 16(6), 1300–1323. https://doi.org/10.1177/1745691620966789 
• Kapur, M., Hattie, J., Grossman I. & Sinha, T.  (2022). Fail, flip, fix, and feed – Rethinking flipped learning: A review of meta-analyses and a subsequent meta-analysis. Frontiers in Education (7), 1-19. 10.3389/feduc.2022.956416.
• Kozanitis, A., & Nenciovici, L. (2022). Effect of active learning versus traditional lecturing on the learning achievement of college students in humanities and social sciences: a meta-analysis. Higher Education, 86, 1377-1394.
• Schneider, M., & Preckel, F. (2017). Variables associated with achievement in higher education: A systematic review of meta-analyses. Psychological Bulletin, 143(6), 565-600.
• Wisniewski, B., Zierer, K., & Hattie, J. (2020). The power of feedback revisited: A meta-analysis of educational feedback research. Frontiers in Psychology, 10(3087), 1-14. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.03087
• Wolfe, A. (2012). Implementing collaborative learning methods in the political science classroom. Journal of Political Science Education 8(4), 420–32. https://doi.org/10.1080/15512169.2012.729451
• Zalewski, J. M. & Brudvig, S. (2023). Encouraging productive behavior in student teams with interventions. Teaching Sociology, 51(2), 127–38. https://doi.org/10.1177/0092055X221108105
• Zepke, N. & Leach, L. (2010). Improving student engagement: Ten proposals for action. Active learning in higher education, 1(3), 167-177.  

Reference textbooks:

• Hunt, L. & Chalmers, D. (Eds). (2021). University teaching in focus: A learning-centered approach. London: Routledge. (Available as e-book at UB)
• Fry, H., Ketteridge, S. & Marshall, S. (Eds). (2014). A handbook for teaching and learning in higher education enhancing academic practice. Hoboken, NJ: Taylor and Francis. (Available as e-book at UB)

Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen är ett kurspaket som består av tre kurser (PIL101, PIL102 och PIL103) som omfattar 3,5 veckors heltidsstudier vardera. Kurspaketet är utformat för att passa undervisande personal vid Göteborgs universitet.

Kursernas övergripande syfte är att ge högskolepedagogiska kunskaper i att formulera mål, att planera undervisning, att examinera samt att utvärdera studenters lärande.

PIL101, PIL102 och PIL103 är intygskurser. De infördes i januari 2021 som ersättning för de poänggivande kurserna HPE101, HPE102 och HPE103, som då avvecklades. Innehåll och upplägg i de nya kurserna är desamma som i de tidigare kurserna, och de ger samma behörighet.

Studiegång

Vi rekommenderar att du går PIL101 före PIL102. För att få tillträde till PIL103 krävs godkänt betyg / erhållet intyg från HPE101/PIL101 och HPE102/PIL102 eller motsvarande meriter som prövats av en fakultet vid GU och ansetts likvärdiga.

Bakgrund

Förbundsförsamlingen vid SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) antog år 2005 en rekommendation om mål för den högskolepedagogiska utbildningen. I april 2016 antog förbundsförsamlingen en reviderad version av rekommendationen:

Rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande

Det ursprungliga förslaget till kurser vid Göteborgs universitet togs fram på uppdrag av Grundutbildningsberedningen (GRUB) och presenterades under våren 2007. Kursplaner för de intygsgivande kurserna antogs under hösten 2020. Dessa utgår från kursplanerna för de poänggivande kurser som gavs av PIL t.o.m. 2020.