Examinationsformer

• Var tydlig med att bara använda text som tillför något till frågeställningen eller förståelsen av instruktionerna, så att studenterna kan fokusera på uppgiften. Om tentan däremot ska mäta t.ex. informationssökning är distraherande information kanske ett måste.
• Undvik trickfrågor eller frågor som är avsedda att vilseleda studenten. Allt sådana frågor bidrar till är att identifiera vilka studenter som ser igenom tricket, inte vilka studenter som faktiskt besitter de kunskaper och färdigheter du efterfrågar. Fråga rakt ut istället. Vad det är du vill ha svar på?
• Ha endast en fråga i samma fråga. Om du vill veta mer än en sak i en viss fråga, dela upp den i underfrågor (a, b och c) så att det blir tydligt för studenten exakt vad du vill ha svar på.
• Fråga inte efter åsikter om det finns ett tydligt korrekt svar. Undvik frågor av typen "Vad tror du ..." och "Hur skulle du göra ..." såvida det inte uttryckligen är studentens resonemang eller argument du vill mäta, utifrån de förväntade studieresultaten.
• Ange det maximala omfånget per fråga så att svaret är fokuserat och inriktat mot det som efterfrågas, vilket även underlättar rättningsbördan. Sätt exempelvis ut "max 500 ord".

Varje fråga bör ha en inledning (en så kallad stam) som följs av en fråga. Efter frågan följer ett antal alternativ (påståenden) där ett av alternativen motsvarar det som bäst matchar/besvarar stammen och frågan.

Oftast anges endast ett rätt svar till varje fråga. Övriga svarsalternaativ kallas för distraktorer. Nedan ges ett påhittat exempel som kunde ha förekommit inom medicin:

För en bukoperation lägger narkosläkaren in en epiduralkateter mellan de nedre bröstkotorna för att ge smärtlindring efter operationen.

Vilket påstående angående lokalisationen på epiduralkatetern är mest korrekt?

A. Katetern läggs strax innanför dura mater
B. Katetern läggs in mellan archnoidalhinnan och dura mater
C. Katetern läggs in mellan duramater och kortbenen
D. Katetern läggs in i subarachnoidalt

Stammen ska i exemplet ovan ge en klinisk eller vetenskaplig bakgrund till själva frågan, och stammen ska också vara kopplad till frågan. Du kan med fördel använda bilder, figurer, tabeller etc. i stammen.

Tänk också på frågestammens och frågans komplexitet. En enkel grundregel är att ju enklare frågestam desto större blir mätsäkerheten. Alltför stor komplexitet med många stimuli och begrepp i en och samma fråga mäter snarare någon form av språklig förmåga än det som du kanske förväntar dig att frågan ska mäta.

• Frågan ska vara specifik och direkt relaterad till stammen.
• Undvik negationer och att fråga vad som inte är sant.
• Svarsalternativen måste grammatiskt stämma med inledningen (stammen), annars kan det bli en ledtråd om att svarsalternativet är felaktigt.
• Se till att alternativen är ungefär lika långa och lika komplicerade. Om det rätta svaret är längre än de övriga kan det vara en vägledning.
• Ett ord som finns i stammen och som återkommer i ett av alternativen kan avslöja om ett alternativ är rätt.
• I Högskoleprovet finns exempel i det s.k. NOG-provet (det numeriska logiska provet) på hur du kan använda exakt samma svarsalternativ till samtliga frågor.
• Samla frågor av liknande typ i teman eller kluster.
• Gör en tydlig förstasida samt ingresser till varje frågetema. Det är viktigt att språkgranska stam, fråga och svarsalternativ.
• Blanda aldrig olika antal av svarsalternativ till varje fråga (t.ex. fråga 1 har fyra svarsalternativ, fråga 2 har sex svarsalternativ, fråga 3 har fem svarsalternativ etc). Om du vill variera antal svarsalternativ är rekommendationen att sätta ihop dem till olika områden (Fråga 1–6 har sex svarsalternativ, fråga 7–10 har fyra svarsalternativ etc). Tydliggör det för deltagarna.

• Läs mer på våra resurssidor i Canvas om hur du skapar quiz i Canvas.

En onlinetentamen kan se ut på olika sätt. Du kan exempelvis använda tidsbegränsade quiz eller en tidsbegränsad skrivuppgift. Här skiljer vi på onlinetentamen och hemtentamen med att onlinetentamen sker övervakat och hemtentamen är något studenten arbetar med på egen hand och sedan lämnar in.

Eftersom en hemtentamen, precis som självständiga skriftliga arbeten (se rubrik nedan), skrivs hemma av studenten behöver du anpassa examinationsformen för att minska risken för fusk och plagiering. Idag kan studenter använda AI-tjänster som ChatGPT som hjälp att skriva texter, och ibland även spökskrivare. Därför behöver du fundera över hur du kan säkerställa att det är just studenten som har skrivit texten.

Mer om AI-genererade texter i högre utbildning

FILM

Switching from DISA to home exam on Canvas – a "Multiple Choice" examination form. Challenges and Opportunities. (inspelat webbinarium)

Olgerta Tona and Jonas Ivarsson from the department of applied IT talk about the challenges that they faced when switching from a DISA platform to a home exam on Canvas. They share their reflections and key insights as well as provide a quick overview about Canvas capabilities in supporting multiple choice exams.
Switching from DISA to home exam on Canvas (GU Play)

Ett seminarium online kan antingen vara ett synkront seminarium via exempelvis Zoom, eller ett asynkront seminarium via exempelvis diskussionsforumet i Canvas. Ett synkront seminarium innebär att alla deltar samtidigt och då finns möjlighet att göra likartade upplägg som i campusförlagda kurser.

Ett asynkront seminarium ger andra förutsättningar än ett synkront seminarium, men samtidigt också andra möjligheter om det utformas på ett relevant sätt. Asynkrona seminarier genomförs normalt sett under längre (men avgränsad) tid. Vanligt är att de hålls i någon form av diskussionsforum, till exempel i Canvas, där studenterna lämnar skriftliga inlägg i seminariet. De kan då till exempel få en inramande fråga som de sedan ska diskutera. Eftersom studenterna då har tillgång till litteratur och andra resurser är det viktigt att noggrant formulera frågor där just litteratur och resurser kan vara en förutsättning för deltagande och att studenterna förväntas referera till relevant litteratur i sin argumentation. Omfattning i tid för seminariet behöver anpassas i relation till examinationens omfattning, men det är också viktigt att studenterna hinner skriva och läsa inlägg så var försiktig med att avgränsa tiden alltför hårt. Det kan även vara bra att överväga om andras inlägg i diskussionen ska döljas innan studenterna postat sitt eget inlägg. Dels får du då en möjlighet att bedöma studentens inledande inlägg fristående från övriga och dels behöver inte studenten tvingas förhålla sig till andra studenters inlägg vid sin egen inledande text.

Läs mer:

• Kaherina Dodou och Fredrik Land beskriver hur de använt sig av diskussionsforum för seminarier i en litteraturhistorisk översiktskurs i engelska. (Dodou, K., Land, F. Seminarier i litteraturhistoria, Ingår i: Digitalisering av högre utbildning, Studentlitteratur AB, 2018.)

• Att genomföra muntlig tentamen på distans behöver inte skilja sig nämnvärt från att göra det på campus. De digitala miljöer vi har ger goda förutsättningar att genomföra denna typ av examination, i första hand via Zoom.
• För att säkerställa studentens identitet vid digital examination är det nödvändigt att studenten använder webbkamera. Det är därför nödvändigt att ge tydliga instruktioner för studenterna, till exempel rörande teknisk utrustning, att de har testat så att allt fungerar, att de hanterar avskildhet, etcetera. Det är också viktigt att hantera frågor kring identifiering där man samtidigt upprätthåller individens integritet. Ett sätt att hantera detta är att använda väntrum och att skapa ett specifikt breakout room där en student i taget identifierar sig.
• Det kan också vara aktuellt att överväga en examination där studenterna spelar in en presentation på video som sedan eventuellt kan följas upp med ett synkront möte i Zoom, som då kan ägnas mer åt diskussion och frågeställningar. Detta kan vara en relevant lösning vid exempelvis projektarbeten i grupp.