Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Behörighetsgivande högskolepedagogik 1: Baskurs (PIL101)

Sedan våren 2023 ges PIL101 i form av moduler. Upplägget är ett pilotprojekt. Läs mer om övergången till moduler nedan!

PIL101 syftar särskilt till att ge grundläggande kunskaper om lärandeteorier, undervisningsmetoder och studenters lärande i högre utbildning. Det kollegiala samtalet och erfarenhetsutbytet har en central roll. Med utgångspunkt i läraruppdraget behandlas även aspekter som likabehandling och etik samt lagar, förordningar och lokala styrdokument.

Allmän information om de behörighetsgivande kurserna i högskolepedagogik (PIL101, PIL102, PIL103)

OBS! PIL101 är endast öppen för dem som är anställda eller har undervisningsuppdrag vid Göteborgs universitet, är antagna till eller genomför sin forskarutbildning vid GU eller ämnar söka docentur vid universitetet.

Omfattning: PIL101 omfattar motsvarande 3,5 veckors heltidsstudier.

Förkunskapskrav: För tillträde till PIL101 krävs kandidatexamen eller motsvarande.

Antagningsprincip: Vi tillämpar antagningsprincipen "först till kvarn", dvs tidpunkten för inkommen fullständig ansökan.

OBS: Även de som tillhör Sahlgrenska akademin (eller VG-regionen) söker via den här webbsidan.

Högskolepedagogik 1 (PIL101) som moduler

Sedan våren 2023 pågår ett pilotprojekt där kursen PIL101 omvandlas till moduler. Detta har två syften:

  • En ökad flexibilitet för deltagarna att kunna välja tidpunkt och innehåll utifrån behov och förutsättningar.
  • Ökade möjligheter för PIL och enskilda fakulteter att kunna erbjuda fler moduler med specifika inriktningar, till exempel utifrån fakulteters behov och önskemål.

Om modulerna

De moduler som erbjuds har alla olika kopplingar till SUHF:s rekommenderade mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning (pdf). Hur modulerna kopplar till målen framgår i modulbeskrivningarna (se nedan). Där framgår också hur många arbetstimmar som respektive modul omfattar.

Våren 2024 erbjuds 8 moduler:

  • Introduktion till högskolepedagogik
  • Legala modulen
  • Minilektion
  • Undervisningsskiss
  • Den goda föreläsningen
  • Teaching methods to promote students’ critical information awareness
  • Högskolepedagogiska perspektiv på verksamhetsförlagd lärarutbildning
  • Teaching methods for PhD students in natural science (endast för doktorander vid Natfak)

För att kunna registrera PIL101 som avklarad i Ladok behöver du läsa Introduktion till högskolepedagogik och Legala modulen samt ytterligare två moduler som du själv väljer. Alla deltagare läser introduktionsmodulen först, övriga moduler läses i valfri ordning. Det går alltså bra att läsa Legala modulen sist. När de fyra modulerna är avklarade ansöker du om att få PIL101 registrerad i Ladok. Läs mer om respektive modul nedan under rubriken Modulbeskrivningar.

De flesta moduler ges både på campus och online, och de flesta ges både på engelska och svenska. Du behöver inte läsa alla fyra modulerna under samma termin. Om du vill läsa fler moduler än fyra så går det utmärkt.

OBS I: Det går bra att läsa två eller tre moduler samtidigt, förutsatt att inga schemalagda aktiviteter krockar. Men du måste ha avslutat Introduktion till högskolepedagogik innan du påbörjar någon annan modul. Introduktionen går alltså inte att läsa parallellt med någon annan modul.

OBS II: Modulerna är en del av universitets personalutbildning. Obligatorisk närvaro gäller för samtliga schemalagda aktiviteter i alla moduler, om inte annat sägs i modulbeskrivningen.

Översiktligt schema

För att ge en överblick över modulernas olika tidsperioder har vi satt ihop ett översiktligt schema (öppnas i nytt fönster):

Översiktsschema våren 2024

Exempel på hur modulerna kan läsas

Vill du läsa fyra moduler under vårterminen 2024? Eftersom du kan välja mellan flera moduler, och de flesta moduler ges mer än en gång, kan detta göras på en lång rad olika sätt. Här är ett exempel:

  • Introduktion till högskolepedagogik: Svensk campus 1 (v. 3–11)
  • Minilektion: Svensk Campus 2 (v. 13-17)
  • Legala modulen: Svensk Campus 2 (v. 16-17)
  • Den goda föreläsningen (The good lecture): Engelska Campus (v. 18-22)

Med det här valet av tidsperioder läses Legala modulen parallellt med Minilektion (v. 16-17). Det kräver dock att du som deltagare väljer tidpunkt för vissa presentationer och seminarier på ett sådant sätt att de inte krockar. De sistnämnda valen gör du när modulerna är påbörjade.

Modulbeskrivningar

För mer information, klicka på namnet på respektive modul:

  • Introduktion till högskolepedagogik

    Modulen syftar till att ge grundläggande kunskaper om lärandeteorier och studenters lärande i högre utbildning.
    Modulen ger möjlighet att utveckla kunskaper om lärandeprocessen, förmågan att stödja lärande samt ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen. Det kollegiala samtalet och erfarenhetsutbytet har en central roll i modulen.

    Sammantaget är modulen Introduktion till högskolepedagogik tänkt att utgöra en plattform för kommande högskolepedagogiska fördjupningar. Modulen är därför obligatorisk och måste läsas före övriga moduler.

    Modulen är uppdelad i fyra avsnitt. I första avsnittet behandlas högskolepedagogikens historia och de institutionella ramar som format och formar utbildningen på universitetet.

    Andra avsnittet fördjupar teorier och perspektiv på lärande. Med utgångspunkt i teorin diskuteras olika sätt på vilka forskare under olika epoker har konceptualiserat lärande och hur spår av olika lärandeteorier kan upptäckas även i dagens undervisningspraktik såväl på campus som online.

    Tredje avsnittet behandlar studenternas lärmiljöer, med fokus på frågor om tillgänglighet, likabehandling och breddat deltagande. Delen ger också möjligheter att reflektera över de mindre självklara sätt på vilka våra undervisningsval kan påverka hur studenter kan (eller känner att de kan) fullt ut delta i sina studier.

    Fjärde avsnittet fördjupar frågor om lärande och bedömning som betydelsefulla och avgörande moment i högre utbildning. Här diskuteras särskilt möjligheten att designa bedömningsaktiviteter som inte bara mäter utan också påverkar studenters lärande positivt.

    I samband med varje avsnitt skriver deltagarna loggboksinlägg, där de reflekterar över innehållet. Modulen avslutas med ett slutseminarium där utvalda reflektioner från loggböckerna diskuteras.

    Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

    • kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
    • kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande,
    • kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar,
    • kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen,
    • visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet,
    • kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskning som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen.

    Omfattning: 60 timmar

    Längd: Ca 8 veckor

    Genomförande: Föreläsning, seminarier, gruppdiskussioner

    Litteratur: Obligatorisk litteratur till alla tillfällen. Modulens litteraturlista publiceras senast åtta veckor innan modulen startar på webbsidan Litteraturlistor för PIL-enhetens kurser.

    Scheman våren 2024

    Nätversionerna innehåller både synkrona (i realtid) och asynkrona (vid valfri tidpunkt) inslag, och bygger till stora delar på grupparbete.

    Hybrid innebär att du som deltagare kan välja om du vill delta på campus eller via Zoom.

    Om outnyttjad plats

    Om du avbokar sent eller uteblir så fakturerar vi en summa. Läs mer

  • Legala modulen

    Legala modulen ger en introduktion till de regelverk som vi lärare måste förhålla oss till. Förutom att introducera några grundläggande idéer om rättsstatsprincipen, behandlar modulen också de regler och föreskrifter som styr svensk högre utbildning, inklusive Göteborgs universitet. Frågor diskuteras utifrån hur högre utbildning är organiserad och den formella strukturen för kurser och studieprogram.

    Under arbetet med modulen diskuterar vi de centrala reglerna i förvaltningslagen, högskolelagen och högskoleförordningen. Modulen behandlar även policydokument som till exempel rutiner för rapportering av misstänkta disciplinära överträdelser, samt regler och föreskrifter för program, examinationer och kursplaner. Regler som styr hantering av officiella dokument såsom e-post men också användning och återanvändning av undervisningsmaterial kommer att diskuteras.

    Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

    • kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen.

    Omfattning: 15 timmar

    Längd: Ca 2 veckor

    Genomförande: Quiz, föreläsning, seminarium och gruppdiskussioner

    Litteratur: Obligatorisk litteratur till föreläsning/seminarium

    Tidsperioder våren 2024

    Legala modulen ges åtta gånger under vårterminen 2024. För att kunna delta vid modulens enda träff behöver du först genomföra självstudier som motsvarar 12 timmar. Först ska du ta del av det studiekompendium som beskriver vad du ska göra. Därefter läser du de texter, policys och lagtexter som ingår i förarbetet. Därpå genomför du ett quiz som kräver 8 poäng för att bli godkänd.

    Därefter sker träffen, som innehåller föreläsning samt grupparbete kring särskilda fall som valts ut.

    Datum och tider:

    • Engelska Campus: Start 15 januari. Träff 25 januari kl 9-12.
    • Svenska Campus 1: Start 18 mars. Träff 25 mars kl 13-16.
    • Svenska Nät: Start 2 april. Träff 9 april kl. 13-16.
    • Svenska Campus 2: Start 15 april. Träff 23 april kl 9-12.
    • Svenska Nät 2: Start 22 april. Träff 29 april kl 13-16.
    • Engelska Nät: Start 20 maj. Träff 30 maj kl 13-16.
       
    • För doktorander, Engelska Nät: Start 20 maj. Träff 29 maj kl 13-16.
    • För doktorander, Svenska Campus: Start 20 maj. Träff 27 maj 13-16.

    OBS: Doktorander är välkomna att söka alla modultillfällen, alltså inte bara de som speciellt vänder sig till doktorander.

  • Minilektion

    Modulen syftar till att ge deltagarna möjlighet att omsätta nya och tidigare förvärvade högskolepedagogiska kunskaper till praktiska färdigheter. I modulen planerar, genomför, utvecklar och utvärderar deltagarna ett kort muntligt undervisningsmoment, en så kallad minilektion. Genomförandet sker i grupp och deltagarna bestämmer själva form och innehåll för undervisningsmomentet. Det valda undervisningsmomentet kan till exempel vara del av en laboration, en interaktiv föreläsning eller ett seminarium.

    Minilektionen är ett sätt att aktualisera olika didaktiska aspekter av undervisning i det fysiska eller digitala rummet. Genom övningen får deltagarna möjlighet att identifiera en intressant eller problematisk aspekt av undervisningen och sedan finna en lösning inför en konstruktivt kritisk publik. Modulen inleds med en introduktion till didaktik. Sedan genomförs och vidareutvecklas undervisningsmomentet i två steg med hjälp av respons från övriga deltagare.

    Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

    • självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet
    • kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan

    Omfattning: 25 timmar

    Längd: Ca 4 veckor

    Genomförande: Föreläsning, minilektion i två steg med tillhörande kamratrespons

    Litteratur: Obligatorisk litteratur till introduktionen. I övrigt väljer deltagarna själva litteratur utifrån ämne och arbetsform.

    Scheman våren 2024

  • Undervisningsskiss

    Modulen syftar till att ge deltagarna möjlighet att vidareutveckla utformning och planering av sin undervisning. I modulen kommer deltagarna även att få möjlighet att utveckla sin förmåga att motivera sina pedagogiska beslut grundat i vetenskaplig litteratur och erfarenhet. Modulen är tänkt som ett tillfälle för deltagarna att i ett kollegialt sammanhang planera, utveckla och motivera ett konkret undervisningsmoment, t.ex. en föreläsning, en laboration eller ett seminarium, från grunden.

    I undervisningsskissen kommer deltagarna att i skriftlig form beskriva momentets syfte, innehåll och möjliga pedagogiska utmaningar i relation till dess specifika undervisningskontext. Med utgångspunkt i litteratur, egna erfarenheter och diskussioner med övriga deltagare i modulen väljer deltagaren sedan lämpliga lärandeaktiviteter och struktur för det valda undervisningsmomentet. Undervisningsskissen kommer även att innehålla en skriftlig motivering av deltagarens undervisningsplanering som inkluderar en redogörelse för vilka pedagogiska avvägningar som gjorts samt en reflektion över planen som helhet.

    Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

    • kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
    • självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
    • visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet

    Omfattning: 40 timmar

    Längd: Ca 5 veckor

    Genomförande: Seminarium, undervisningsskiss i två steg med tillhörande kamratrespons

    Litteratur: Deltagaren väljer själv litteratur utifrån ämne och arbetsform

    Scheman våren 2024

  • Den goda föreläsningen

    En stor del av akademisk undervisning bedrivs i form av föreläsningar. Modulen syftar till att förbereda deltagare att föreläsa på ett studentaktivt sätt och att kunna analysera och förstå de för- och nackdelar som finns med föreläsningen som undervisningsform. Inom ramen för modulen ingår också att skapa förståelse för vad som kännetecknar kvalitativ undervisning oavsett form, och hur dessa kännetecken kan tillämpas vid föreläsning. Modulen syftar också till att ge deltagaren konkreta verktyg för att genomföra engagerande och studentaktiva föreläsningar, och riktar sig till den som är ny i undervisning vid universitetet, eller som vill utveckla sina färdigheter ytterligare.

    Modulen behandlar inledningsvis lärarrollen och vad kvalitativ undervisning är, och diskuterar föreläsningens för- och nackdelar. Därefter diskuteras de sätt föreläsaren kan använda sina personliga egenskaper som verktyg för att skapa en god retorisk grund i syfte att motivera och engagera deltagarna. Därefter följer avsnitt som konkret visar hur en studentaktiv föreläsning blir till, från förberedelse till genomförande. Exempel på innehåll är planering, språklig hantering, disposition, manusteknik och framförandeteknik. Sista tillfället fokuserar på användning av Powerpoint och hur handouts efter föreläsning kan användas för att stimulera ytterligare studentaktivitet.

    Modulen avslutas med praktisk tillämpning i form av en kort föreläsning.

    Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

    • självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
    • visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet,
    • kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande,
    • kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar.

    Omfattning: 40 timmar

    Längd: Ca 5 veckor

    Genomförande: Föreläsningar, aktivt deltagande i diskussioner och grupparbeten, samt genomförande av kort föreläsning. Deltagande på minst 5 av 6 undervisningsträffar samt genomförd och godkänd kort föreläsning krävs för intyg.

    Litteratur

    • Exley, K., & Dennick, R. (2009). Giving a lecture: from presenting to teaching (2nd ed.). Routledge.
    • Håkansson, A. (2017). Vad ska vi med föreläsningar till? Högre utbildning, 7(2), 40-50. https://doi.org/10.23865/hu.v7.970
    • Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education (2. ed.). London: RoutledgeFalmer. (tillgänglig via UB).

    Referenslitteratur/Vidare läsning

    • Duarte, N. (2008). Slide:ology : the art and science of creating great presentations (1st ed.). O'Reilly Media.
    • Hellspong, L. Konsten att tala: handbok i praktisk retorik (3., [uppdaterade] uppl., tr. 3:10, 2017 ed.).
    • Reynolds, G. (2010). Presentation zen design: simple design principles and techniques to enhance your presentations. New Riders.

    Scheman våren 2024

  • Teaching methods to promote students' critical information awareness

    Do your students have problems finding trustworthy sources from suitable genres for their assignments? Do they understand what to do with all the information that crops up in various media and how to filter and relate to the information? This module aims to help you improve your competence in supporting your students’ abilities to seek, evaluate and use information and literature – to develop information literacy – for their studies and for their future careers.

    To develop subject knowledge you need the ability to interact with the different types of sources, information and data that make up the field. The ability to navigate an academic information landscape independently and deliberately is a literacy that students must have a chance to practice as part of their education. Students need scaffolding to decode the often tacit norms and practices that govern a field’s scholarly communication. At the same time, these issues are seldom explicitly the focus of teaching and examination. In this module, we will discuss and exemplify how information sources are used for studies and professional activities within your field and what poses challenges for the students.

    The information landscape is increasingly characterized by access to a very large number of sources, by new forms of disinformation and by search engines and services that are algorithm and AI powered. This entails greater insecurities around how knowledge is created and what the expectations are on how information seeking, evaluation and use should be managed in an academic as well as a professional context. We will discuss how this affects the students’ – and our own – information practices and how we address it in the classroom.

    In the module we will look at strategies and methods for how the foundations for your students’ information literacy can be constructed as part of their developing subject knowledge. You will be given the opportunity to relate your own experiences to various teaching and learning methods and pedagogical perspectives. Using literature, experiences, and discussions with other participants you will develop a learning activity that requires the students to practice some aspect of information literacy. Collegial conversations and sharing of experiences will play a central part in the module.

    The module relates to the following learning outcomes provided by the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) for qualifying courses in higher education pedagogy:

    • discuss and problematise student learning in the participant’s own subject area, on the basis of research in educational sciences and/or subject didactics of relevance for teaching in higher education,
    • independently and jointly with others, plan, implement and evaluate teaching and assessment in higher education with a scientific, scholarly or artistic basis and within their own area of knowledge,
    • reflect on their professional approach to academic teaching and their relationship with the students, and also towards the fundamental values of higher education, such as democracy, internationalisation, gender equality, equal opportunities and sustainability.
    • collect, analyse and communicate their own and others’ experiences of teaching and learning practices, and relevant outcomes of research, as a basis for the development of educational practice and of the academic profession.

    Time required in total: 40 hours

    Length of course: About 5 weeks

    Form of delivery: Lectures (pre-recorded), workshops, tutoring session, plan for and peer review of learning activity

    Literature

    • Faulkner, K. J., & Ford-Baxter, T. L. (2022). Disciplinary faculty information literacy teaching practices at a large public university. College Teaching. https://doi.org/10.1080/87567555.2022.2158777
    • Haider, J., & Sundin, O. (2019). How do you trust? On infrastructural meaning-making and the need for self-reflection. In U. Carlsson (Ed.), Understanding media and information literacy (MIL) in the digital age: A question of democracy (pp. 107–112). University of Gothenburg and UNESCO.
    • Head, A. J., Fister, B., & MacMillan, M. (2020). Information literacy in the age of algorithms: Student experiences with news and information, and the need for change. Project Information Literacy Research Institute. https://projectinfolit.org/publications/algorithm-study/

    Schedule spring 2024

  • Högskolepedagogiska perspektiv på verksamhetsförlagd lärarutbildning

    Modulen syftar till att deltagarna utvecklar en fördjupad förståelse för och kunskap om handledning, praxisseminarium och bedömning inom de verksamhetsförlagda kurserna i lärarutbildningarna. Modulen syftar även till att ge ökad förståelse för samspelet mellan beprövad erfarenhet och vetenskapligt förhållningssätt kopplat till de verksamhetsförlagda kurserna i lärarutbildningarna.

    I modulen får deltagarna möjlighet att undersöka och utveckla kunskaper om de verksamhetsförlagda momentens roll i yrkesutbildningar ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Fokus ligger på lärarutbildningarna men även andra yrkesutbildningar kan tas upp för att studera likheter och skillnader i verksamhetsförlagda moment.

    Modulen ska också bidra till fördjupade kunskaper om och ökad förståelse för olika undervisningsformer inom verksamhetsförlagda kurser, så som seminariet som undervisningsform och bedömningsgrund, trepartssamtalets möjligheter och utmaningar samt lektionsobservationer.

    I modulen kommer så väl summativ som formativ bedömning av examinerande moment att diskuteras, liksom rutiner för underkännande och hur nödvändiga samtal kan genomföras. En genomlysning och kritisk granskning av olika underlag som används i samband med observationer, trepartssamtal och bedömningar kommer att genomföras.

    Med fokus på hur beprövad erfarenhet och vetenskapligt förhållningssätt kan samverka, genomförs ”skuggning” av en kollega under något/några verksamhetsförlagda moment.

    Modulen berör följande av SUHF:s mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:

    • självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet,
    • kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan,
    • kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen,
    • kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskning som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen,
    • kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar,
    • visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet.

    Omfattning: 40 timmar

    Längd: Ca 5 veckor

    Genomförande: Föreläsningar, seminarium, ”skuggning”

    OBS: Den här modulen vänder sig enbart till dem som ska arbeta med VFU vid lärarutbildningen.

    Schema våren 2024

    Obs att startdatum har ändrats från den 21 mars till den 19 mars.

  • Teaching methods for PhD students in Natural Science

    Note: Only PhD students at the Faculty of Science can apply for this module. You can not use the PIL application form. For more information, please contact Gabriella Olshammar.

    The module aims to prepare PhD students for teaching at the Faculty of Science. The module aims to give the participants the opportunity to further develop the design and planning of their teaching, with focus on the participants being PhD students. The teaching includes lectures, practical exercises, literature studies and reflection both in groups and individually via logbooks. The exercises are in didactics and methodology with a focus on leading laboratories, calculation exercises and field studies. Within base groups, the participants discuss which pedagogical decisions a teaching element contains, based on scientific literature and experience.

    Based on the above, the participants will develop and motivate a concrete natural science teaching element commonly used by PhD students at the Faculty of Science. This is summarized in a lesson plan with purpose, content, possible pedagogical and didactic considerations and challenges. Peer response to the lesson plan takes place before submission.

    The lesson plan, lectures, literature and practical exercises form the basis for each student to plan, develop, carry out and evaluate a short oral teaching session, called microteaching. The implementation takes place in a group and the participants themselves decide the form and content of the teaching element, based on a teaching situation commonly encountered as a PhD student at the Faculty of Science. The chosen teaching element can, for example, be part of a laboratory, a field study or a calculation exercise.

    The microteaching is a way to actualize different didactic aspects of teaching in the physical or digital space. Through the exercise, the participants get the opportunity to identify an interesting or problematic aspect of the teaching and then find a solution in front of a constructively critical audience. The microteaching is recorded and analyzed afterwards.

    Writing a logbook is included as a mandatory part throughout the module.

    The module relates to the following learning outcomes provided by the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) for qualifying courses in higher education pedagogy:

    • discuss and problematise student learning in the participant’s own subject area, on the basis of research in educational sciences and/or subject didactics of relevance for teaching in higher education,
    • independently and jointly with others, plan, implement and evaluate teaching and assessment in higher education with a scientific, scholarly or artistic basis and within their own area of knowledge,
    • make use of, and assist in the development of, physical and digital learning environments to promote learning for groups and for individuals,
    • collect, analyse and communicate their own and others’ experiences of teaching and learning practices, and relevant outcomes of research, as a basis for the development of educational practice and of the academic profession.

    Time required in total: 65 hours

    Length of course: About 7 weeks

    Form of delivery: Lectures, exercises, workshops

    Schedule spring 2024

    • 2 April 9-14, Introduction and theoretical perspectives on teaching and learning in higher education in the Faculty of Science
    • 9 April 9-12, Workshop: Field teaching and field pedagogy
    • 16 April 9-12, Workshop: Seminar leader, group leader for non-laboratory work, exercise leader in computer labs
    • 23 April 9-12, Workshop: Teaching Assistant in Laboratory Work
    • 30 April 9-12, Speed presentation and feedback for learning
    • 14 May 9-13, Microteaching and reflections of microteaching

Ansökan

När du fyller i din ansökan väljer du när du vill läsa de olika modulerna. Information om vilka tidsperioder du kan välja mellan hittar du i respektive modulbeskrivning ovan. Du kan söka flera tidsperioder för samma modul, och kan då prioritera vilken du helst vill gå.

Innan du ansöker ska du ha avtalat med prefekt/avdelningschef/motsvarande på din institution/enhet vid GU om att du läser PIL101.

För att kunna ansöka behöver du ett x-konto (som måste vara aktivt under hela kursens gång).

Registrering av avklarad PIL101

När du har slutfört de obligatoriska och valbara modulerna kan du ansöka om att få PIL101 registrerad i Ladok. I ansökningsformuläret behöver du lägga in länkar till dina badges. Du tilldelas en badge via Canvas Credentials för varje slutförd modul.

Så här ansöker du om att få PIL101 registrerad i Ladok

När registrering har skett i Ladok kan du sedan beställa ett studieintyg.

Så här beställer du studieintyg

Undrar du något?

Om du har frågor kring övergången till moduler är du välkommen att höra av dig till oss på PIL-enheten på adress pil@gu.se

Snabbval

Studiegång

Vi rekommenderar att du går PIL101 före PIL102. För att få tillträde till PIL103 krävs erhållet intyg från både PIL101 och PIL102 (eller godkänt betyg på HPE101 och HPE102). Läs mer

Om outnyttjad kursplats

Kursplats erbjuds kostnadsfritt, under förutsättning att bokad plats utnyttjas. Läs mer om avgift för outnyttjad kursplats

Film: Så här hittar du till våra salar

Meriter - prövning och erkännande

Prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter

Information för doktorander

Har du gått en högskolepedagogisk kurs (PIL101, PIL102, PIL103) som en obligatorisk kurs i din forskarutbildning? Efter att du fått ditt intyg på avslutad och godkänd kurs, lämnar du intyget till den som är administratör (eller motsvarande) för din forskarutbildning. Den personen registrerar kursen som godkänd i Ladok för forskarutbildning.

Sidansvarig: Olof Siverbo|Sidan uppdaterades: 2024-01-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?